Årskonferens 2 för FoU:s hjärt- och kärlprogram

Den 27 november hölls den andra årskonferensen för FoU-programmet Ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom på AFA Försäkring i Stockholm. De sex forskare som medverkar i programmet berättade om sina pågående projekt. Dessutom presenterades en kunskapsöversikt om arbete efter hjärtinfarkt och nya rön om arbetets betydelse för lungsjukdom.

Johan Sundström, hjärtläkare och forskare vid Uppsala universitet.

– Vi vet inte så mycket om de biologiska mekanismerna som föregår hjärtinfarkt, men det måste finnas processer antingen i kranskärlen eller i de vita blodkropparna. Tanken är att vi ska kunna visa det här med ett blodprov. Vi har lyckats få in blodprov från fem av sex europeiska kohorter, sa Johan Sundström, hjärtläkare och forskare vid Uppsala universitet.

– Det räcker med en mikroliter blod per patient. Vi studerar proteiner i blodet och är klara med analysen. Nu jobbar statistiker på att sammanställa resultaten, sa Susanna Thörnqvist, teknologie doktor i organisk kemi och projektledare vid Uppsala kliniska forskningscentrum.

Idén bakom projektet som Johan Sundström och Susanna Thörnqvist arbetar med är att identifiera förändringar i blodproteiner hos personer som inom ett halvår efter blodprovet drabbats av hjärtinfarkt. Därigenom hoppas de kunna utveckla en metod för att upptäcka tidiga tecken på infarkt med ett blodprov.

Stress och åderförkalkning
Annika Rosengren, professor i kardiovaskulär epidemiologi vid Göteborgs universitet, berättade om sitt projekt, där de undersöker händelseförloppet i utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdom.

– Under ganska många år hade jag hjärtinfarktmottagning. Patienterna var oftast överviktiga, åt dåligt och rörde för lite på sig. De flesta sa också att de hade haft det stressigt på jobbet. I hjärt- och kärlstudien SCAPIS, Swedish Cardio Pulmonary Bioimage Study, hade vi en extra enkät om stress i arbetslivet och fick in 4 269 svar, sa hon.

– Den studien visade att om man har en hög grad av anspänning i arbetet har man lägre sannolikhet för förkalkning i kranskärlen. Passivt arbete ger en ökad risk för förkalkning.

Mätning av stress genom kortisolnivån i hår
Tomas Faresjö, professor i medicinsk sociologi vid Linköpings universitet, har utvecklat en metod för att mäta stress över tid genom kortisolnivån i hår. Nu undersöker hans forskargrupp om långtidsstress kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom och om det går att bedöma risken för hjärtinfarkt utifrån nivån av kortisol i hår.

– När vi har analyserat hårstrån från personer som har haft hjärtinfarkt har vi sett att 1–2 månader innan infarkten har kortisolvärdet varit dubbelt så högt som normalbefolkningens, sa Susanne Strömberg, doktorand i arbetsvetenskap vid Linköpings universitet.

Studien antyder hittills att hårkortisol kan betyda mer som markör vid hjärtinfarkt än rökning och BMI, men inte lika mycket som diabetes eller ärftlighet.

– Vi har gjort tusentals analyser och har robust data, men vi måste gräva vidare, sa Tomas Faresjö.

Tarmfloran som behandlingsstrategi
Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Göteborgs universitet, studerar förändringar i tarmfloran orsakade av arbetsrelaterad stress och dess koppling till hjärt- och kärlsjukdom.

– Något jag vill veta är om vi kan modifiera tarmfloran genom att sätta tillbaka sådant som saknas och om det i så fall kan påverka kardiovaskulär sjukdom, sa han.

Hjart_o_karlkonferens_2_bild_2_550x150.jpg

Än så länge har man i projektet inte svar på om stress på jobbet påverkar tarmfloran. Analysarbetet behöver fortsätta för att ge svar. Det finns också många livsstilsfaktorer som är intressanta när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar.

– En dålig kosthållning med lite fibrer ger en sämre diversitet i tarmfloran och gör att den sämre klarar att bryta ner kolhydrater. En kost med mycket fibrer och en begränsning av kolhydrater till 30 gram per dag har visat sig ge stora effekter på floran, sa Fredrik Bäckhed.

Hjärt- och kärlsjukdom i arbetsför ålder
Jenny Selander, doktor i miljömedicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet, berättade om sitt projekt där hon studerar om fysisk och kemisk exponering i arbetsmiljön kan öka risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom. I projektet ingår att studera hur risken ser ut för gravida kvinnor som arbetar.

– Nu har vi samlat in data från Mamma-barnkohorten. Värnpliktskohorten och yrkeskohorten WOLF. Vi håller bland annat på att analysera hur risken för hjärt- och kärlsjukdom för yrkesarbetande gravida kvinnor påverkas vid exponering av psykosocial stress, buller, kyla/värme och fysisk belastning, sa hon.

Risker kopplade till arbete och personlighet
Sist ut av projektledarna var Helgi Schiöth, professor i farmakologi med bioteknisk inriktning på Uppsala universitet. Han ska i sitt projekt identifiera arbetsrelaterade risker för hjärt- och kärlsjukdomar, som typ av sysselsättning, stress och fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

– Vi har gjort flera studier och bland annat undersökt personlighetens roll i sambandet mellan stress och kardiovaskulär sjukdom. Vi har börjat analysera kopplingen mellan neuroticism och en högre nivå av otillfredsställelse i arbetet associerad till ökad risk för kardiovaskulär sjukdom, sa han.

Ny kunskapsöversikt: arbete efter hjärtinfarkt
Per Gustavsson, senior professor i yrkes- och miljömedicin vid Karolinska Institutet, presenterade kunskapsöversikten Arbete efter hjärtinfarkt, som han sammanställt tillsammans med Petter Ljungman, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet.

– Bakgrunden till den här sammanställningen är att vi har ökad överlevnad vid hjärtinfarkt och att fler återgår i arbete. Patienterna behandlas antingen med ballongsprängning av blodkärlet som försörjer hjärtmuskeln eller bypass-kirurgi, där man syr dit ett kärl som går förbi det tilltäppta kärlet. Sjukskrivningstiden är numera 2–4 veckor vid ballongsprängning och 2,5–3 månader vid bypass-operation, sa han.

– Fysisk träning ger en positiv effekt på den fysiska förmågan att arbeta och 60–70 procent av personerna som drabbas av hjärtinfarkt är tillbaka i arbete efter 6–10 veckor. Det krävs en individuell bedömning och den fysiska arbetsförmågan måste vägas mot kraven i arbetet. Vissa yrken har särskilda bestämmelser för återgång i arbete efter hjärtinfarkt, till exempel yrkesförare, lokförare, piloter, rök- och kemdykare och yrken med klättring med stor nivåskillnad.

Nya rön: arbete större orsak till lungsjukdom än man tidigare trott
Johny Kongerud, professor i medicin vid Oslo Universitetssykehus och medlem i FoU-programmets expertråd, presenterade nya rön om kopplingen mellan arbete och lungsjukdomar.

– I Norge har rökningen minskat dramatiskt de senaste 30 åren. Men trots att rökningen orsakar många lungsjukdomar minskar inte sjukdomarna i samma takt som rökningen. Vi kan se att vi har undervärderat arbete som orsak och riskfaktor, sa han.

– Det räcker inte att sluta röka, man måste också minska den exponering för rök, gas och damm man utsätts för i yrkeslivet. I behandlingen av till exempel astma och KOL lägger man väldigt lite tid på förebyggande arbete på arbetsplatserna. Här finns mycket att göra.


Text: Adam Fredholm, Anette Westlander och Kia Toivonen.
Foto: Adam Fredholm

Tidplan

FoU-programmet Ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom startade den 1 oktober 2017 och pågår till den 30 september 2022.