Startkonferens för FoU-program om digitaliseringens effekter på arbetsmiljön

Den 4 februari hölls startkonferens för FoU-programmet Digitaliseringens effekter på arbetsmiljön inom kommun- och regionsektorn på AFA Försäkring i Stockholm. Projektledare och medlemmar i forskargrupperna var på plats för att presentera de nio projekt som beviljats anslag.

Karin Hedström, vid Örebro universitet, ska studera hur man kan använda sociala medier i skolan och samtidigt skapa en god digital arbetsmiljö för skolpersonal.

Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring, inledde dagen med att hälsa alla välkomna. Maria Schütt, forskningshandläggare på AFA Försäkrings FoU-avdelning, berättade att syftet med programmet är att öka förståelsen för digitaliseringens effekter på arbetsmiljö och hälsa i kommuner och regioner.

Digitala vårdmöten och e-hälsotjänster
Först ut av forskarna var Gudbjörg Erlingsdóttir, docent i arbetsmiljöteknik på Lunds universitet. Hon berättade om sitt projekt Förbättrade arbets- och patientflöden i primärvården med digitalt Flow.

– Flow är en digital plattform för primärvården som gör det möjligt för vårdpersonal att kommunicera och ha digitala möten med patienter. Vi är intresserade av hur plattformen påverkar arbets- och patientflödet och av hur vårdcentraler förbereder organisation och ledarskap för övergången till ett digitalt arbetssätt, sa hon.

– Vi kommer att intervjua och observera personal, främst sjuksköterskor, för att se hur det nya sättet att arbeta påverkar relationen mellan krav och kontroll i deras arbete. En förhoppning man har är att kunna koppla ihop journalsystemet med Flow-plattformen.

Maria Hägglund, docent i hälsoinformatik vid Uppsala universitet, ska undersöka införandet av e-hälsotjänster i primärvården.

– När man inför ett it-system i en verksamhet är det först när man börjar använda systemet som man ser hur det fungerar. Vi ska på tre vårdcentraler studera införandet av tre olika e-hälsosystem. Vi är intresserade av vilken kunskap personalen har om systemet, vilket stöd de får från ledningen och av hur personalens kontakt med patienter påverkas, sa hon.

– Vi har inlett samarbete med två akademiska vårdcentraler, det vill säga vårdcentraler med fokus på forskning. Där ska vi bland annat studera mobilt vårdstöd, självmonitorering och digitala vårdmöten. Vi hoppas få fram kunskap om hur man inför den här typen av it-system på ett bra sätt.

Läkares arbetsmiljö i digital primärvård och sociala robotar
Hanna Fernemark är ST-läkare i allmänmedicin och doktorand vid Linköpings universitet. Hon presenterade ett projekt som leds av Per Nilsen, professor i samhällsmedicin vid Linköpings universitet, där man ska studera läkares arbetsmiljö vid digitala vårdmöten.

– I den första delstudien vill vi ta reda på vad de ser för styrkor och svagheter med att möta patienter digitalt. I de kommande delstudierna ska vi bland annat undersöka hur de digitala mötena påverkar läkares upplevelse av stress och balans mellan arbete och fritid. Läkare ser en risk för att tappa kompetens om de enbart jobbar med enklare ärenden som hanteras digitalt, sa hon.

Marcus Persson, docent i sociologi vid Linköpings universitet, ska undersöka sociala robotars betydelse för vårdgivares arbetssätt och arbetsmiljö.

– Sociala robotar kan erbjuda sällskap och bidra till ökad trygghet. I Sverige är robotkatter och robothundar vanligast och de används främst i äldrevården och demensvården. Mycket av forskningen om sociala robotar handlar om hur patienter upplever robotarna, vi vill bredda perspektivet till att inkludera vårdpersonalens upplevelse, sa han.

– Vi förväntar oss att kunna bidra med kunskap om hur robotar kan användas för att organisera vårdarbetet på ett nytt sätt och för att främja ett hållbart arbetsliv. Inom vården finns farhågor för att personalen kan komma att ersättas av robotar. Det finns också förhoppningar om att robotar kan bidra till att det blir lugnare på vårdavdelningarna.

Sociala medier i skolan och nätmobbning av skolpersonal
Karin Hedström, professor i informatik vid Örebro universitet, ska studera hur man i skolan kan tillvarata nyttan av sociala medier och samtidigt skapa en hållbar digital arbetsmiljö för lärare och skolledare.

– Vi vill utveckla strategier och handlingsplaner för hur man kan använda den digitala tekniken som ett stöd i lärandet på ett sätt som är hållbart i verksamheten. Vi tror att det handlar om styrning både i organisationen och i form av policyer för sociala medier, sa hon.

– I projektet kommer vi tillsammans med lärare och skolledare på tre skolor att utveckla arbetssätt som passar varje skolas verksamhet. Vi hoppas kunna ta fram ett ramverk för ledning och styrning av en hållbar digital arbetsmiljö i skolan.

Forskarna_550x175.JPG

Fr.v: Ida Lindgren, Maria Åkesson, Rebecka Cowen Forssell, Karin Hedström, Marcus Persson, Ann Bergman och Gudbjörg Erlingsdóttir.

Rebecka Cowen Forssell, filosofie doktor i urbana studier vid Malmö universitet, ska undersöka kränkningar och mobbning i sociala medier.

– Vi ska studera elevers och föräldrars digitala kränkningar och nätmobbning av lärare och skolledare. Det kan handla om att föräldrar startar Facebook-grupper för att diskutera och försöka påverka undervisningen i sina barns skola eller att elever filmar lärare i smyg och lägger ut filmer på nätet, sa hon.

– I projektet kommer vi att jobba tillsammans med fyra skolor. Vi ska intervjua skolledare, lärare, elever och föräldrar. Syftet är att utveckla metoder som främjar den digitala arbetsmiljön i skolan.

Digitaliseringens effekt på sociala relationer och automatiseringens påverkan på arbetsmiljön
Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, ska studera digitaliseringens betydelse för mänskliga relationer, organisation och arbetsmiljö i kommuner.

– Digitaliseringen i kommunala verksamheter innebär att arbetsuppgifter tillkommer, att det ställs nya krav på kompetens och att grupper förändras. Vi är intresserade av hur den digitala tekniken påverkar arbetsmiljö och sociala relationer, sa hon.

I projektet vill man också ta reda på vilka konsekvenser digitala teknik får för arbetets form och innehåll. Man planerar också att mäta de anställdas stressnivå med särskilda armband för att se om den påverkas av digitaliseringen.

Maria Åkesson och Michel Thomsen, båda lektor i informatik vid Högskolan i Halmstad, berättade om sitt projekt AI i byråkratins tjänst – förändrar digital arbetsmiljö när robotkollegor blir en del av vardagen.

– Robot Process Automation, eller RPA, är en robot som imiterar mänskliga datoranvändare och sedan automatiserat utför arbetsuppgifterna. Vi ska studera infasandet av RPA i Halmstads kommun, sa Maria Åkesson.

I projektet ska man undersöka vilka arbetsmiljökonsekvenser som följer på automatisering genom robotisering och maskininlärning. Man vill också ta reda på hur RPA kan bidra till en god digital arbetsmiljö och vara till hjälp i en byråkratiska struktur.

– Vi tror att det här i vissa fall kan stödja god byråkrati. Vi förväntar oss att bidra med kunskap om hur automatisering förändrar kommunal administration och myndighetsutövning. Framför allt förväntar vi oss att kunna bidra till att stödja RPA-införande på arbetsplatser genom att ta fram en digital tjänst, sa Michel Thomsen.

Automatiserad ärendehantering i kommuner
Sist ut av forskarna var Ida Lindgren, docent i informationssystem vid Linköpings universitet. Hon ska studera automatiserad ärendehantering i kommuner.

– Vi ska också studera införandet av RPA-teknik, men med en annan vinkel. Vi tänker oss att automatisering inte bara är en teknik, utan också en förändring av arbetsprocesser och upphandling, utveckling och införande av digitala verktyg. Därför vill vi ta reda på vilka konsekvenser automatiserad ärendehantering får för kommuner och vilka förutsättningar som krävs för att kunna bedöma om en specifik ärendehanteringsprocess bör automatiseras, sa hon.

– Hittills är Linköpings kommun med i projektet. De förbereder automatisering av sina HR-processer. Vi kommer att tillfråga fler kommuner om de vill medverka. Vi hoppas kunna ta fram ett analys- och metodstöd som kan stötta kommunala verksamheter i att utveckla en automatiserad ärendehantering på ett medvetet och ansvarstagande sätt.


Text och foto: Adam Fredholm