Arbete och Hälsa – Nordens äldsta arbetsmiljötidskrift firade 50 år

Den vetenskapliga skriftserien Arbete och Hälsa publicerar originalarbeten och litteraturöversikter med stöd av AFA Försäkring. Den 30 november firade vi skriftens 50-årsjubileum och uppmärksammade kunskapsöversikter som publicerats inom arbetsmiljöområdet genom åren.

– Sedan starten 1967 har Arbete och Hälsa publicerat 1 076 nummer. Vårt material är fritt att använda och 2016 gjordes 79 596 nedladdningar från vår webbplats, sa Kjell Torén, professor i försäkringsmedicin vid Göteborgs universitet och chefredaktör för Arbete och Hälsa.

Under åren som gått har tre av tidskriftens nummer varit särskilt populära; Peter Westerholms Arbetssjukdom – skadlig inverkan i samband med arbete, Kaj Elgstrand och Eva Vingårds Hälsorisker inom gruvbranschen och Tommy Hansson och Peter Westerholms Arbete och besvär i rörelseorganen.

– Jag tror att skriftserien fyller ett behov. Vi är en livlig 50-åring och planerar för minst 50 år till, sa Kjell Torén.

Axplock ur Arbete och Hälsas produktion
Peter Westerholm, professor emeritus i arbetsmedicinsk epidemiologi vid Uppsala universitet, presenterade höjdpunkter ur Arbete och Hälsas historia.

– Vår uppgift är att identifiera forskning om arbetsmiljö och sprida den till allmänheten. Vi ger också ut hänvisningar och råd. 1977 konstruerade vi till exempel en modell för bedömning av skadlig inverkan på arbetet, som stöd till den nya arbetsskadeförsäkringen som kom det året, sa han.

– 1986 publicerade vi Bengt Järvholms Asbest pleura plaque – ohälsa, som bidrog till att de som drabbats av asbest fick ersättning för sina skador. 1995 inrättade AFA Försäkring ett vetenskapligt medicinskt råd där vi var med. En stor händelse var att Arbetslivsinstitutet lades ner 2007. I efterhand kan vi se att nedläggningen har bidragit till en stor produktion av kunskapsöversikter och vägledningar inom arbetsmiljöområdet.

Arbetet med översikter och hur de används
Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, berättade om kunskapsöversikter om arbetsmiljö och hur de kommer till.

– Arbete och Hälsas kunskapsöversikter är antingen narrativa och skrivna av någon som kan ämnet eller översiktliga och ger en samlad bild av kunskapen inom ett område. Syftet är ofta att översikten ska fungera som underlag för förebyggande insatser eller när man ska sätta gränsvärden för något som betraktas som en risk, sa han.

– I regel är det forskare som producerar kunskapsöversikter, men det kan också vara myndigheter eller företag och organisationer. Som en summering kan vi konstatera att det publiceras många översikter om arbetsmiljö, det är ganska svårt att bedöma kvaliteten, de är något av en färskvara och de kommer ofta fram till olika slutsatser.

Näst på tur var Gunnar Johanson, professor i arbetsmiljötoxikologi på Karolinska Institutet. Han gav exempel på hur Arbete och Hälsas publikationer används.

– Svenska kriteriegruppen och Nordiska expertgruppen har båda funnits i 40 år och arbetat med att ta fram kortfattade underlag till Arbetsmiljöverket och till de nordiska länderna. Underlagen har publicerats av Arbete och Hälsa, sa han.

– Arbetsmiljöverket sätter gränsvärden med hjälp av underlagen, så där finns en solklar koppling till det som Arbete och Hälsa ger ut. Många använder också skrifterna som kunskapskälla, det kan vara kliniker, företagshälsovården, företag, forskare eller lekmän som vill öka sina kunskaper.

Framtida forskningsbehov
Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin på Karolinska Institutet, avslutade dagen med att berätta om sambanden mellan arbete och hälsa och att beskriva kunskapsluckor och forskningsbehov.

– Tre av Arbete och Hälsas översikter som jag har fastnat för är Kärl- och nervskador – handöverförda vibrationer, Parkinsons sjukdom och arbetsmiljö och Diabetes och arbete. De här översikterna är uppskattade. Översikten om diabetes har laddats ner många gånger och Svenska Diabetesförbundet har köpt upp en stor del av pappersutgåvan.

– När det gäller kärl- och nervskador i samband med handöverförda vibrationer ser vi att den existerande kunskapen inte tillämpas tillräckligt. Runt hälften av patienterna på klinikerna har fortfarande en exponering över gränsvärdesnivån på sitt arbete. Angående Parkinsons frågar jag mig om vi har ett tillräckligt skydd på arbetet? Och vi vet att risken för diabetes sannolikt ökar vid nattarbete, men vi behöver ta reda på om skiftarbete påverkar diagnosen över tid, sa Maria Albin.


Text och foto: Adam Fredholm