Välbehövlig kunskap om smärtsam magsjukdom

Var sjätte svensk har IBS, irritable bowel syndrom. Magsmärta är ett av de framträdande symptomen. Det saknas dock kunskap om vad som händer i kroppen vid IBS och vilken behandling som är bäst. Ett nytt forskningsprojekt inom AFA Försäkrings forskningsprogram om kronisk smärta undersöker mekanismer vid IBS och tar fram bättre behandlingsmetoder.

– Det är viktigt att AFA Försäkring går in och sponsrar sådan här forskning som hjälper till att få kunskap om en så pass stor patientgrupp som det här är. Kan vi få mer kunskap om IBS kan väldigt många människors livskvalitet förbättras, säger Lena Öhman, immunolog vid Göteborgs universitet och en av de ansvariga forskarna bakom studien.

Ett problem är att det helt saknas objektiva biologiska markörer för IBS. Det innebär inte att IBS är osäkrare än många andra diagnoser, men däremot att vi vet väldigt lite om vad som sker i kroppen hos dem som har sådana magbesvär. Därmed saknas det också riktigt effektiv behandling av sjukdomen – trots att IBS är kopplat till sjukfrånvaro, sänkt produktivitet på jobbet och lägre livskvalitet.

– Idag prövar man många olika behandlingar på en bred och heterogen patientgrupp. Då får man svaga behandlingssvar, vilket kanske inte är så konstigt när man inte känner till de underliggande mekanismerna, säger Lena Öhman.

Olika varianter av IBS

Det har visat sig att diagnosen inte är enhetlig. Det verkar som om det finns olika slags varianter av sjukdomen, olika typer av IBS och olika orsaker till att sjukdomen uppkommer. Idag delas IBS-patienterna enbart in efter vilken slags avföringsrubbning de har: diarré, förstoppning eller bägge växelvis.

– Att det finns undergrupper av IBS är man överens om, men inte vilka de är. Vi hoppas få fram ett tydligare mönster, kanske hitta tydliga biomarkörer som kan användas för att identifiera vissa typer av IBS-patienter, säger Lena Öhman.

I projektet undersöks 200 personer med IBS och jämförs med 50 friska kontrollpersoner. Forskarna undersöker deltagarna, låter dem svara på enkäter och tar en mängd olika prover. Forskarna undersöker en rad olika saker: tarmflora, gallsyresammansättning, genomsläpplighet i tarmen, immunologisk funktion, smärtkänslighet, funktion i det autonoma nervsystemet med mera.

De provar också olika slags läkemedel – som den antiinflammatoriska substansen mesalazin och psykotropa läkemedel som påverkar nervsystemet – samt hypnos och psykologisk behandling i form av stöd och utbildning från sjuksköterska.

Rätt behandling till rätt person

Ett mål med studien är att kunna förutsäga vilka patienter som kommer att ha nytta av vilken behandling. Projektet ser närmare på immunologiska markörer eftersom en hypotes är att en låggradig inflammation i tarmen kan orsaka smärtan vid IBS, men de undersöker också patienternas tarmflora. Kanske vissa av dem är mer hjälpta av en viss diet eller probiotika som förändrar sammansättningen av bakterier i tarmen.

Forskarna tror att en viss andel av IBS-fallen kan hänga samman med funktionen i immunförsvaret. Det finns också en stor andel IBS-patienter som har psykologiska problem. Depression och ångest är exempelvis betydligt vanligare hos dem som har IBS.

Projektet har tre huvudforskare: immunologen Lena Öhman, Hans Törnblom, gastroenterolog och Magnus Simrén, huvudansvarig forskare. Dessutom är ett tiotal doktorander inblandade i det relativt stora projektet.

– Det som är unikt med projektet är att vi har kompetens inom många olika områden kring IBS, både kliniskt och prekliniskt, samt att vi undersöker en mängd parametrar. Därmed hoppas vi också kunna hitta samverkande faktorer bakom sjukdomen, säger Lena Öhman.