Par gav insikter om arbetssituation

När jobbet är gränslöst blir återhämtningen alltmer upp till oss själva. Ett forskningsprojekt med stöd av AFA Försäkring har undersökt gränsen mellan arbete och privatliv. Forskarna valde en ovanlig ingång till studien och intervjuade personer som lever i parrelationer om arbete och ledighet.

Vi har fått ett dygnet runt-samhälle där ny teknik gör det möjligt för allt fler att arbeta nästan var och när som helst. Då blir det upp till oss själva att ta ansvar för balansen mellan arbete och privatliv. En balans som ofta hanteras inom parrelationen och som är avgörande för vila, återhämtning och hälsa.

– Många har svårt med livsprojektet. Sjukskrivningar och stressrelaterade problem ökar. Det hänger ihop med att kraven i arbetslivet ökar samtidigt som vi får mer inflytande och eget ansvar, säger Christin Mellner, ansvarig för den aktuella studien och forskare i psykologi vid Stockholms universitet.

Det blir allt vanligare med flexibilitet och ny kommunikationsteknik i jobbet. Det har setts som lösningen på problemen med att få ihop det så kallade livspusslet. Men samtidigt påverkas gränsen mellan arbete och privatliv.

– Ny teknik och flexibilitet är ett tveeggat svärd. De innebär både möjligheter och risker. Då är det viktigt att undersöka vad i arbetssituationen och vilka individuella faktorer som bidrar till balans mellan arbete och privatliv.

Intervjuade personer som lever ihop

Forskargruppen valde en annorlunda infallsvinkel för att ta reda på hur gränssättningen mellan arbete och ledighet ser ut, vilka gränser vi föredrar samt hur de påverkar vår hälsa och prestation på jobbet. De intervjuade fem par – det vill säga tio personer i en parrelation – om arbetsgränser, återhämtning, hur flexibelt arbete påverkar parrelationen med mera. Det kvalitativa materialet från intervjuerna användes för att forma frågor i en enkät som skickades ut till 9 000 personer inom olika branscher där ett gränslöst arbete förekommer.

Att utgå från parrelationen för att ta fram kunskaper som kan användas i arbetsmiljöarbete – till exempel för att utforma policies och verktyg för gränssättning mellan arbete och ledighet – är ovanligt.

– Vi vet från tidigare forskning att när det gäller livsbalans så är det väldigt negativt när jobbet hamnar i privatlivssfären. Det är där man får ta smällen av sin arbetssituation och hantera gränslösheten, säger Christin Mellner.

Forskarna frågade paren hur gränssättningen fungerade med och för partnern, hur livsbalansen påverkas av flexibilitet i arbetet med mera. Liknande frågor ställdes sedan i enkäten, tillsammans med många andra frågor om sådant som ledarskap, arbetssituation, och hälsa.

– Det var förvånande att så många ville hålla arbete och privatliv åtskilda. Det ville åttio procent av dem som svarade på enkäten. Även om man vill jobba flexibelt så organiserar man sitt arbete i enlighet med traditionell arbetsorganisation och behöver struktur.

– Man vill ha möjlighet att jobba flexibelt men vill inte att arbetet ska spilla över i privatlivet.

Höga krav leder till problem

Studien pekar på att höga krav snarare än flexibilitet kan vara problemet.

– Om man har en bra arbetsbelastning kanske flexibilitet är hälsofrämjande. Det är en fråga för framtida forskning, säger Christin Mellner.

Hon menar att problemen uppstår när man inte anser att man hinner det man ska. Det är då man börjar arbeta på kvällar, kolla jobbmejl på semestern och upplever att man inte kan släppa jobbet fast man är ledig. Om vi inte kan det får vi lätt sömnproblem, vilket leder till bristande återhämtning och ohälsa. Att kunna släppa tankarna på jobbet under fritiden är själva nyckeln, hävdar Christin Mellner, till vila och återhämtning om man har ett gränslöst arbete.

– Flexibiliteten borde gynna även den anställde och inte bara arbetsgivaren. Om vi kan få en balans mellan arbete och vila har vi fått en win-win-flexibilitet.

Hon hävdar att arbetsgivaren har ett stort ansvar för att tala om vilka förväntningar de har på att medarbetaren ska vara tillgänglig och hur förväntningarna ser ut. Samt även för att utforma arbetet så att det blir möjligt att sätta gränser för det. Delat projektledarskap är ett exempel på en enkel och bra åtgärd, så att inte en person tvingas ta ansvaret hela tiden.

Christin Mellner och hennes forskargrupp har fått ytterligare ett anslag från AFA Försäkring till ett projekt där de undersöker ledarskap och det nya flexibla arbetslivet.

– Ledarskapet är jätteviktigt som stödfunktion, som gränssättare och för att ge återkoppling. Dessutom visade vårt projekt att chefer jobbar mycket mer än andra så vi behöver titta på deras situation. Hur ska man kunna bedriva ett hälsofrämjande ledarskap om man själv inte har en hållbar arbetssituation?