Årsmöte: Regenerativ medicin

Hur får man stamceller att förebygga och läka skador vid sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och Parkinsons sjukdom? Det diskuterades när några av landets främsta forskare i fältet i februari samlades vid det årliga mötet för AFA-Försäkrings FoU-program för regenerativ medicin. Här följer ett urval av dessa.

Där presenterade lundaforskaren Zaal Kokaia resultat kring stroke, som väckt stor uppmärksamhet internationellt. Han har skapat stamceller från mänskliga hudceller, låtit dem utvecklas till nervceller och fört in dem i hjärnan på försöksdjur som givits strokeliknande skador. Där har de kopplat ihop sig med andra nervceller, och läkt mycket av skadorna.

Ett helt annat sätt att behandla sjukdomen skulle kunna utvecklas från de resultat som presenterades av Milos Pekny från Göteborgs Universitet. Hans forskargrupp har upptäckt att ett ämne (kallat C3a), som normalt används av kroppens försvar för att kalla på förstärkning mot bakterier och virus, hjälper till att läka skador efter en stroke.

Forskare hoppas i framtiden också kunna använda stamceller för att behandla hjärtan som skadas efter en infarkt. Från Linköpings Universitet rapporterade May Griffith att hon arbetar med att slå in blodåderstamceller i små förpackningar av biologiska material. Förpackningarna ska förhoppningsvis hjälpa stamcellerna att överleva den första tiden i det nya hjärtat. Stefan Jovinge från Lunds Universitet odlar nya hjärtmuskelceller från stamceller skapade från vuxnas kroppsceller. Han berättade om en ny metod att sortera fram just de blivande hjärtmuskelcellerna ur stamcellsodlingarna.

Även Parkinsons sjukdom kan i framtiden komma att behandlas med stamceller, som ersätter speciella (dopaminproducrande) nervceller som dött. Viktiga lärdomar inför sådana terapier rapporterades av Andras Simon från Karolinska Institutet i Stockholm. Han har studerat varför salamandrar har mycket lättare än möss att ersätta de nervceller som dör vid sjukdomen.

På liknande sätt skulle epilepsi kunna behandlas genom att ersätta en annan grupp av nervceller, som försvinner vid sjukdomen (och annars bildar signalämnet GABA). Merab Kokaia från Lunds Universitet berättade att hans forskargrupp lyckats odla fram nya sådana celler från stamceller utvunna ur mänskliga kroppsceller.

Stamceller verkar också kunna användas för att behandla typ 1-diabetes (tidigare kallat ungdomsdiabetes). Per-Ola Carlsson från Uppsala Universitet rapporterade att han börjat testa en behandling på patienter. Han för då in broskbildande stamceller från benmärgen i patienter, och där verkar stamcellerna trycka ner de immunreaktioner, som förstör de celler i bukspottkörteln, som annars bildar insulin och reglerar blodsockerhalten.

Lite vid sidan om forskningsprogrammets huvudfåra rapporterade Angelica Loskog från Uppsala att hon under våren kommer att starta tester på patienter med blodcancer (lymfom och leukemi med B-celler). Hon tänker ta ut vita blodkroppar ur patienterna, genmodifiera de så kallade T-mördarcellerna, och föra tillbaka dem. Den nya genen kommer sedan att få mördarcellerna att kleta fast vid just den typ av celler som bildat tumör, och då slå på sitt mordmaskineri och döda cellerna.