Program: Ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom

Hjärt- och kärlsjukdom är en av våra stora folksjukdomar och den näst vanligaste dödsorsaken för människor i arbetsför ålder. AFA Försäkring satsar nu 50 miljoner kronor i ett forskningsprogram för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom i arbetslivet.

– Bakgrunden till programmet är att hjärt- och kärlsjukdomar är ett av de största hälsohoten i den arbetsföra åldern. Det är därför viktigt att vi får ökad kunskap om de bakomliggande orsakerna och om förebyggande åtgärder som kan minska riskerna, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring.

– Nu ska sex forskningsprojekt under en femårsperiod forska om arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom. Fokus för programmet är sjukdomsförebyggande insatser och direkt patientnytta. Förhoppningsvis kan det leda till en minskning av hjärt- och kärlsjukdom och underlätta återgång i arbete för de som drabbas.

Bakom de sex projekt som beviljats anslag står etablerade forskargrupper vid universiteten i Linköping, Göteborg och Uppsala och på Karolinska Institutet. En nordisk vetenskaplig expertgrupp har stått för den vetenskapliga bedömningen av projekten. Styrgruppen för AFA Försäkrings FoU-program Ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom utgörs av representanter för arbetsmarknadens parter.

De sex projekten är:

Hitta hotande hjärtinfarkter (MIMI)
Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken och det är svårt att identifiera de personer som riskerar att drabbas. Vanliga riskfaktorer som rökning, diabetes och höga blodfetter kan förutsäga en del av fallen, men missar de okända biologiska processer som är verksamma månaderna innan en infarkt. Projektgruppens hypotes är att dessa processer kan upptäckas med ett blodprov.

Johan Sundström, vid Uppsala universitet, tilldelas 11 000 000 kronor för att i studien Markers of Imminent Myocardial Infarction (MIMI) samla in blodprov från personer som inom ett halvår efter provtillfället fått hjärtinfarkt och jämföra dem med prover från personer som inte fått det. Med gen- och proteinmätning ska man därefter inringa de biomarkörer som tydligast förebådar en snar hjärtinfarkt.

Projektet förväntas göra det möjligt att identifiera personer som är nära att få en första hjärtinfarkt. Resultaten väntas ändra förutsättningarna för förebyggande av hjärtinfarkt och leda till utveckling av nya behandlingsmetoder.

Johan Sundström, Uppsala universitet, tel; 070–422 52 20, e-post: johan.sundstrom@medsci.uu.se.


Hjärt- och kärlsjukdom i arbetsför ålder – ett helhetsgrepp för att klarlägga betydelsen av fysisk och kemisk arbetsmiljö
Tidigare studier antyder att exponering för fysiska och kemiska arbetsmiljörisker kan öka
risken för hjärt- och kärlsjukdom. Få studier har dock undersökt effekten vid exponering för flera arbetsmiljörisker än en, studerat hjärt- kärlrisken specifikt för kvinnor eller tagit hänsyn till hälsa och socioekonomisk ställning tidigt i livet. I projektet har man möjlighet att studera både samverkanseffekter och könsspecifika skillnader i risk.

Jenny Selander, vid Karolinska Institutet, tilldelas 8 000 000 kronor för att studera hur fysiska och kemiska arbetsmiljörisker som buller, luftföroreningar, vibrationer, fysiskt ansträngande arbete och temperatur påverkar risken för hjärt- och kärlsjukdom. I studien tittar man på samverkanseffekter, könsskillnader och individuella riskfaktorer. Data hämtas ur tre tidigare studier om riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom och från två fältstudier som genomförs i projektet.

Projektet förväntas bidra till att förklara relationen mellan fysiska och kemiska arbetsmiljöfaktorer och risken för hjärt- kärlsjukdom. Därmed blir det också möjligt att utforma ett bättre förebyggande arbete.

Jenny Selander, Karolinska Institutet, tel; 08–524 800 29, e-post: jenny.selander@ki.se.


Långtidsstress i den yrkesverksamma befolkningen – ökar det risken för hjärt- kärlsjuklighet?
Många studier pekar på att långvarig stress, precis som akut stress, ökar risken för hjärt- kärlsjukdom. Det saknas dock bevis, eftersom de mätmetoder man använder inom forskningen enbart ger en ögonblicksbild av en persons stressnivå. Forskargruppen bakom projektet har utvecklat en ny biomarkör som gör det möjligt att mäta långtidsstress genom kortisolnivån i hår.

Tomas Faresjö, vid Linköpings universitet, tilldelas 7 000 000 kronor för att analysera långtidsexponering för stress i den yrkesarbetande befolkningen och därigenom ta reda på om långtidsstress kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Data hämtas från hjärt- kärlsjukdomsstudien Swedish cardio pulmonary bioimage study, SCAPIS.

Projektet förväntas leda till att den nya biomarkören kan användas inom vården för att identifiera människor i yrkesverksam ålder som under längre tid utsatts för höga stresspåslag och därmed riskerar att drabbas av hjärt- kärlsjukdom.

Tomas Faresjö, Linköpings universitet, tel; 072–853 07 78, e-post: tomas.faresjo@liu.se.


Identifiering och utvärdering av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar som har
koppling till arbete med hjälp av stora kohorter
Ett flertal hjärt- och kärlsstudier har undersökt biologiska riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes och förhöjda blodfetter och beteendefaktorer som rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Få studier har däremot gjorts av kopplingen mellan hjärt- kärlsjukdom och arbete. Projektet går ut på att undersöka betydelsen av arbetsrelaterade faktorer som typ av sysselsättning, stress, mobbning och fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

Helgi Schiöth, vid Uppsala universitet, tilldelas 4 000 000 kronor för att identifiera och utvärdera arbetsrelaterade faktorer som påverkar risken för hjärt- kärlsjukdomar. Data hämtas från en brittisk och två svenska befolkningsstudier.

Projektet förväntas leda till ökad förståelse för kopplingen mellan en persons arbetsförhållanden och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Resultaten väntas kunna ligga till grund för bättre insatser och riktlinjer.

Helgi Schiöth, Uppsala universitet, tel; 070–425 05 35, e-post: helgis@bmc.uu.se.


Processen från frisk till sjuk – stress, kardiovaskulära riskfaktorer och tidig åderförkalkning
Många insjuknar i hjärt- kärlsjukdom redan i yrkesaktiv ålder, men de flesta som drabbas gör det först senare i livet. Mellan 50 och 65 års ålder utvecklas dock snabbt riskfaktorer som tilltagande fetma, diabetes, högt blodtryck och tidiga tecken på åderförkalkning. I projektet ska man undersöka hur stress i arbetslivet, socioekonomiska faktorer, arbetslöshet och andra psykosociala faktorer påverkar risken för hjärt- kärlsjukdom.

Annika Rosengren, vid Göteborgs universitet, tilldelas 11 000 000 kronor för att studera effekten av exponering av arbetsstress tidigare i yrkeslivet, utbildning, inkomst och andra sociala faktorer hos 30 000 personer mellan 50 och 64 år. Data hämtas från hjärt- kärlsjukdomsstudien Swedish cardio pulmonary bioimage study, SCAPIS.

Projektet förväntas generera kunskap som gör att man bättre kan förebygga utvecklingen av hjärt- kärlrelaterade riskfaktorer och tidig åderförkalkning i arbetsför ålder.

Annika Rosengren, Göteborgs universitet, tel; 070–960 36 74, e-post: annika.rosengren@gu.se.


Tarmfloran som behandlingsstrategi vid hjärt- kärlsjukdom
Fetma, höga blodfetter och diabetes ökar risken att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar. Samtidigt som moderna läkemedel har minskat förekomsten av sjukdomarna i samhället så motverkas detta av ohälsosam kost. Forskargruppen har funnit en koppling mellan kost, tarmflora och hjärt- kärlsjukdom och ska nu undersöka hur sambandet påverkas av arbetsrelaterad stress.

Fredrik Bäckhed, vid Göteborgs universitet, tilldelas 8 000 000 kronor för att studera tarmfloran i relation till arbetsrelaterad stress hos kvinnor och män i åldern 50–64 år. Studien kombineras med djurförsök.

Projektet förväntas leda till nya metoder för bedömning och behandling av hjärt- kärlsjukdom genom analys och förändring av tarmfloran.

Fredrik Bäckhed, Göteborgs universitet, tel; 070–218 23 55, e-post: fredrik.backhed@wlab.gu.se.

Startkonferens för FoU:s hjärt- och kärlprogram

Den 17 oktober hölls startkonferens för FoU-programmet Ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom på AFA Försäkring i Stockholm. Ledarna för de sex forskningsprojekt som ingår i programmet var alla på plats och presenterade sina projektidéer.

Läs mer om konferensen

Tidplan

FoU-programmet Ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom startade den 1 oktober 2017 och pågår till den 30 september 2022.

Startkonferensen hölls den 17 oktober 2017 på AFA Försäkring i Stockholm.

Kontakt

Ytterligare information om programmet och utlysningen lämnas av AFA Försäkrings FoU­-avdelning:

Barbro Jacobsson, handläggare, tfn: 08–696 49 25
barbro.jacobsson@afaforsakring.se

Susanna Stymne Airey, avd.chef, tfn: 08–696 42 94
susanna.stymneairey@- afaforsakring.se 

För frågor om ansöknings- förfarandet och FoU-portalen:

Ingrid Norfors, administratör, tfn: 08–696 48 12
ingrid.norfors@afaforsakring.se