Forskargrupp studerar kopplingen mellan sömnbehov och livslängd i olika yrken

Hur många timmar sömn vi får har betydelse för vår återhämtning och hälsa. Torbjörn Åkerstedt, forskare på Karolinska Institutet, har beviljats anslag för att studera hur behovet av sömn i olika yrkesgrupper påverkar livslängden.

Torbjörn Åkerstedt är professor i psykologi och ledare för en forskargrupp på Karolinska Institutet som bedriver sömnforskning i samarbete med Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Han har tidigare forskat på exempelvis skillnader mellan kvinnors och mäns sömn och åldrandets effekter på sömn och trötthet. Nu startar han ett projekt som ska undersöka hur yrkesval inverkar på sömnbehovet och vilken effekt det har på återhämtning, livslängd och dödlighet i hjärt-/kärlsjukdom och cancer.

– Vi har blivit intresserade av sömnlängdens betydelse för människans funktion, överlevnad och hälsa. Och vi har fått för oss att det här mycket väl kan skilja sig mellan olika yrkesgrupper, säger Torbjörn Åkerstedt.

– Förmodligen är det så att faktorer som påverkar sömnen, som stress och fysisk aktivitet, belastar personer olika beroende på vilken yrkesgrupp man tillhör. Arbetargrupper har kanske mindre av arbetsstress än tjänstemannagrupper, men de är för det mesta mer fysiskt belastade och har kanske ofta också en högre socioekonomisk belastning.

Hur ska ni gå tillväga?
– Vi använder oss av ett material som redan är insamlat, som man gör när det gäller epidemiologiska studier. I det här fallet en enkätstudie som gjordes för ungefär femton år sedan och som kallas Riksmarsch-kohorten. Där har vi information om nivåer av sömnighet, fysisk belastning och stress.

– Information om yrke måste vi däremot beställa från Statistiska centralbyrån. När vi sedan har integrerat data gör vi en serie analyser där vi försöker relatera dödsfall i dödsorsaksregistret till längden på den rapporterade sömnen, fysisk och psykisk stress och yrkesgrupperingar. Vi tar också hänsyn till sömn både under arbetsveckan och under ledig tid och hur de svarande upplever sömnkvaliteten.

Vad hoppas ni på av projektet?
– Jo, vi hoppas att få reda på hur arbetsförhållanden påverkar relationen mellan sömnåterhämtning och dödlighet och dödsfall i hjärt-/kärlsjukdom och cancer. Det har ju debatterats fram och tillbaka om sömnlängden har någon betydelse för livslängden. Vi har själva gjort studier som på ett rätt övertygande sätt visar att den har det, men det är fortfarande lite skakigt, säger Torbjörn Åkerstedt.

– Vi skulle vilja kunna gå ut och säga att givet de här förutsättningarna så tror vi att det här antalet timmar är en lagom sömnlängd, med viss individuell variation. Arbetsscheman som bryter mot det som är optimal sömnlängd finns framför allt i skiftindustrin och inom vården. Så vi kommer att försöka göra separata analyser för vården, där man ofta har så lite som åtta timmars ledighet mellan arbetspassen.

Vad kan man göra för att sömnen ska ge så bra återhämtning som möjligt?
– Ja, det man kan göra är att ge sömnen tid och göra den något så när regelbunden. Man ska inte hålla på att fladdra med sömnen, för då vet inte hjärnan när den ska sova. Vet hjärnan när den ska sova så kommer den dra ner på sin ämnesomsättning så att det blir lättare att sova.

 

Text: Adam Fredholm
Foto: Mia Åkermark

Projekt:
Sitter vi i samma båt? Ledar- och medarbetarskattningar i samband med hälsofrämjande interventioner

Projektledare:
Torbjörn Åkerstedt, professor i psykologi och ledare för en forskargrupp på Karolinska Institutet som bedriver sömnforskning.

Organisation:
Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Projekttid:
2017-02-01–2019-12-31.

Finansiering:
3 017 000 kronor från AFA Försäkring.