Samtalsmetod kan underlätta återgång i arbete vid smärtrehabilitering

Samverkan med både arbetsgivaren och vården gör det lättare för anställda som blivit sjuka att komma tillbaka till arbetet. Vid rehabilitering av långvarig smärta saknas ofta en strategi för hur detta ska gå till. Therese Hellman, forskare vid Uppsala universitet, ska undersöka om samtalsmetoden Krav- och funktionsschema kan göra smärtrehabiliteringen mer arbetsinriktad.

– Krav- och funktionsschema, eller KOF, är ett verktyg som hittills använts mest i företagshälsovården, säger Therese Hellman, doktor i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet.

– Där har man sett att verktyget ger ökad förståelse för både den sjuke arbetstagarens funktionsnedsättningar och för vad han eller hon kan göra på jobbet. Det bidrar till att man kan anpassa återgången i arbete efter vad personen klarar av.

Therese Hellman har tidigare forskat på just arbetsåtergång. Hon har bland annat studerat grupprehabilitering i växthus, så kallad grön rehabilitering, och gjort en utredning av Rehabiliteringsgarantin från 2015. Nu ska hon undersöka hur man kan få rehabiliteringen av smärtpatienter mer inriktad på återgång i arbete.

– I mina tidigare studier har det visat sig att rehabiliteringspersonalen haft svårt att veta hur de ska ta sig an frågorna om arbete. Hälsan kommer oftast i första hand och först när den fungerar kan man koppla in arbetet, istället för att se arbete som något som också bidrar till bättre hälsa, säger Therese Hellman.

– Forskning om återgång i arbete visar att en tidig kontakt mellan arbetstagare och arbetsgivare, med stöd av någon form av vårdkontakt, bidrar till tidigare arbetsåtergång. Inom smärtrehabilitering saknas det tydliga strukturer för att få den här typen av samverkan att fungera. Jag tror att KOF kan vara ett verktyg som ger struktur, både för samverkanssamtalen och för rehabiliteringspersonalen.

Samtalsmetod för kartläggning av arbetsförmåga

Krav- och funktionsschema är en metod för kartläggning av arbetsförmåga som kommer från Holland, där den använts inom försäkringsmedicin. I Norge har metoden sedan anpassats för användning inom företagshälsovården och numera används den också i Sverige.

– KOF-schemat är en strukturerad manual för samtal där man går igenom områden som psykisk och kognitiv förmåga, fysiska förhållanden, hur man fungerar socialt på arbetet och hur man klarar att arbeta över tid. Själva samtalet sker i form av en intervju, säger Therese Hellman.

– I vårt projekt kommer en arbetsterapeut från smärtrehabiliteringen att vara ett stöd i samtalet mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Både den anställde och arbetsgivaren skattar den anställdes förmåga och arbetets krav inom varje område på en tregradig skala och sedan tittar man på balansen mellan skattningarna.

Hur ska ni genomföra studien?
– Vi ska göra studien på Smärtrehabiliteringen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. De har redan infört KOF-schemat i sin verksamhet. Så efter att de genomför KOF-samtal i sitt vanliga rehabiliteringsprogram kommer vi i intervjuer med chefer och arbetstagare följa upp och höra hur de tycker att samtalen har fungerat och om de har lett till anpassningar på arbetet.

– Sedan kommer vi att använda oss av Nationella registret över smärtrehabilitering för att jämföra de anställda som genomfört KOF-samtal med andra personer i registret och titta på olika rehabiliteringsutfall. Vi kommer bland annat att titta på utfall som livskvalitet, sömn och givetvis återgång i arbete.

Vad hoppas du på av projektet?
– Framför allt så vill vi veta mer om ifall KOF är ett verktyg som kan bidra till att stärka den arbetsinriktade delen i smärtrehabilitering. Verktyget har ju tidigare använts mest i företagshälsovården, vi lyfter ut det och provar det i nya sammanhang, säger Therese Hellman.

– Förhoppningen är att användandet av Krav- och funktionsschemat ska bidra till en struktur och ett konkret arbetssätt som rehabiliteringspersonal kan utgå ifrån för att få ett större fokus på återgång i arbete i smärtrehabiliteringen. I förlängningen hoppas vi att verktyget ska kunna användas också av exempelvis rehabiliteringskoordinatorer i primärvården.


Text: Adam Fredholm
Foto: Saga Hellman

Projekt:
Krav- och funktionsschema – en metod att använda inom smärtrehabilitering för att stärka samverkan mellan vård, anställd och arbetsgivare?

Projektledare:
Therese Hellman, doktor i medicinsk vetenskap.

Organisation:
Uppsala universitet.

Projekttid:
2019-08-01–2021-07-31.

Finansiering:
2 022 000 kronor från AFA Försäkring.

Anslagsomgång 2 – 2019

Läs mer om Therese Hellmans forskningsprojekt och om övriga projekt i Anslagsomgång 2