Forskning som kan förebygga destruktivt ledarskap i arbetslivet

En frånvarande eller argsint chef kan göra medarbetare mindre motiverade och leda till att de blir sjukskrivna eller väljer att sluta. Susanne Tafvelin, forskare vid Umeå universitet, ska undersöka om arbetsmiljön kan vara en orsak till att chefer utvecklar destruktiva ledarbeteenden.

– Flera studier har visat att medarbetares hälsa påverkas negativt om chefen till exempel får känslomässiga utbrott, bestraffar de anställda eller är passiv, säger Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet.

– Förut trodde man inom forskningen att det inte var så vanligt med destruktiva ledarbeteenden. Men häromåret visade en norsk studie att mellan 34 och 61 procent av landets anställda varit utsatta för destruktiva former av ledarskap.

Susanne Tafvelin har tidigare studerat vad ledarskapet på en arbetsplats betyder för personalens välbefinnande. Det visade sig att en positiv chef och ett konstruktivt ledarskap är något som får många att må bättre. Nu ska hon kartlägga förekomsten av destruktivt ledarskap och undersöka vad som får chefer att utveckla beteenden som har en negativ inverkan på medarbetares hälsa och på själva arbetsplatsen.

– Det enda som hittills gjorts på det här området i Sverige är Försvarshögskolans studier av destruktiva ledarbeteenden inom militären. I den forskning som gjorts internationellt har man studerat konsekvenserna av destruktivt ledarskap och fokuserat mycket på chefen som individ. På senare tid har kritiska röster menat att man också behöver rikta blicken mot chefens arbetsmiljö, säger Susanne Tafvelin.

– Vi ska undersöka hur vanligt den här typen av ledarskap är i svenskt arbetsliv och ta reda på vad som bidrar till att det uppstår. Det kommer vi att göra genom att studera ledarskap, medarbetarfaktorer och arbetsmiljö.

Stress, motivation och organisatoriska faktorer

Susanne Tafvelin och hennes kollegor vid Umeå universitet och Mälardalens högskola planerar att skicka ut enkäter till chefer och medarbetare i det privata näringslivet, inom staten och i kommuner och landsting. Med hjälp av Statiska centralbyråns register hoppas man få en bild av hur utbrett destruktivt ledarskap är i olika branscher.

– Det vi är nyfikna på är vilka faktorer som över tid kan bidra till att chefer utvecklar destruktiva beteenden. Det kan till exempel vara stress och känsloreglering, men också medarbetarnas motivation och prestation. Vi är också intresserade av organisatoriska begränsningar som att chefen inte har tillräcklig information, känner brist på stöd eller saknar inflytande och auktoritet.

– Vi kommer att använda oss av Destrudo-L, ett instrument som utvecklats av forskare på Försvarshögskolan för att mäta destruktiva ledarbeteenden. Vi utgår också ifrån resursteorier och kommer att studera chefers resurser, vilka exempelvis kan vara självkänsla, socialt stöd eller materiella tillgångar. Vissa forskare menar att ett destruktivt ledarskap är en konsekvens av att ledaren inte klarar att härbärgera känslor av stress på grund av att hans eller hennes resurser är hotade. Utifrån det här perspektivet vill vi titta på vilka faktorer som dränerar chefer på resurser.

Vad hoppas ni på av projektet?
– Som psykolog och praktiker i grunden hoppas jag att kunskapen vi får fram kan ligga till grund för att utveckla åtgärder som organisationer ska kunna använda för att förebygga att de här typerna av ledarbeteenden uppstår. Kan vi kartlägga faktorer i arbetsmiljön som gör att chefer blir destruktiva kan ju den kunskapen användas för att bygga miljöer som istället gynnar chefer. Vad gäller ledarfaktorer som stress och känsloreglering kan kunskapen bidra till att man kan stötta chefer som är sårbara för att utveckla den här typen av beteenden, säger Susanne Tafvelin.

– Jag jobbar en del med ledarträning och tror att chefer som uppfattas som destruktiva kanske inte alltid är medvetna om det. Med träning tror jag att man kan öka medvetenheten både om egna beteenden och om vilka miljöer och processer på arbetsplatsen som framkallar dem. Så min förhoppning är att projektet ska hjälpa organisationer att se vad man kan göra för att minimera förekomsten av destruktivt ledarskap.


Text: Adam Fredholm
Foto: Umeå universitet

Projekt:
När det brister: orsaker till och förekomst av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv.

Projektledare:
Susanne Tafvelin, docent i psykologi.

Organisation:
Umeå universitet.

Projekttid:
2018-12-31–2021-12-31.

Finansiering:
3 182 000 kronor från AFA Försäkring.

Anslagsomgång 3 – 2018

Läs mer om Susanne Tafvelins forskningsprojekt och om övriga projekt i Anslagsomgång 3.