Nytt forskningsprojekt vill öka kunskapen om kemikalierisker i skönhetsbranschen

Kvinnor i skönhetsbranschen känner sällan till att produkterna de hanterar kan innehålla kemikalier som betraktas som hälsofarliga i manligt dominerade yrken. Sara Gunnare, forskare på Karolinska Institutet, har beviljats anslag för att kartlägga ögonfransstylisters och nagelteknologers arbetsmiljö och för att mäta deras exponering för akrylater.

Sara Gunnare är medicine doktor i toxikologi på Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Hon har tidigare bland annat arbetat som yrkeshygieniker på Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm. Nu startar hon tillsammans med Helen Wahquist, också forskare på Institutet för miljömedicin, ett projekt för att undersöka ögonfransstylisters och nagelteknologers arbetsmiljö, arbetsrelaterade ohälsa och kännedom om skyddsutrustning. I projektet ska hon också mäta deras exponering för akrylater, vilka bland annat kan orsaka luftvägsbesvär och eksem.

– Vi kommer att kartlägga de båda yrkesgruppernas arbetsförhållanden genom att skicka ut enkäter till 300 individer per grupp. Enkäterna innehåller frågor om hälsa, arbetsmiljö, utbildning, hur de hanterar produkterna de arbetar med och vad de känner till om riskerna med dem, säger Sara Gunnare.

– Sedan kommer vi att mäta nivån av akrylater i salongerna för att få en uppfattning om vad de som arbetar där utsätts för på sin arbetsplats. Till en början planerar vi att göra exponeringsmätningar i tio salonger per yrkesgrupp. I projektet kommer vi också att ta fram en branschinriktad, webbaserad utbildning om säker hantering av produkter som innehåller akrylater.

Vad fick dig från början intresserad av akrylater i skönhetsbranschen?
– Jag arbetade på Centrum för arbets- och miljömedicin och både vi och andra arbets- och miljömedicinska mottagningar och hudallergimottagningar i landet upplevde att patienter som jobbade med ögonfranslim började dyka upp på klinikerna. Nagelteknologerna hade kommit till oss tidigare, men ögonfransstylisterna var en ny patientgrupp.

– Vi kände inte till så mycket om den här gruppens arbetsförhållanden, men vår bedömning utifrån mötena med de enskilda individerna var att det inte såg så bra ut ur arbetsmiljösynpunkt. Ögonfransstylisterna jobbar med produkter som liknar dem man använder inom industrin när man limmar saker man vill sätta ihop snabbt och bra. Nu vill vi undersöka arbetsmiljön inom båda dessa yrkesgrupper.

Vilken information finns om riskerna med att arbeta med lim?
– Arbetsmiljöverket har tagit fram regelverk som bland annat säger att man ska ha genomgått en utbildning om risker och skyddsåtgärder om man arbetar med vissa typer av akrylater. Då ska man också göra riskbedömningar och för vissa typer utföra medicinska kontroller och tjänstbarhetsbedömningar för att se om man kan arbeta med akrylater. Det finns alltså tydliga regler som ska efterföljas och som gäller även för ögonfransstylister och nagelteknologer, dock bara för anställda och inte för egenföretagare, enligt Arbetsmiljöverket, säger Sara Gunnare.

– Generellt sett vet man att om man ska jobba med de här typerna av lim så ska man vidta säkerhetsåtgärder, se till att ha en bra ventilation och använda personlig skyddsutrustning. När produkter som innehåller ämnen som akrylater har dykt upp i skönhetsbranschen har man inte känt till att man måste jobba på ett säkert sätt för att inte exponeras för skadliga ämnen. Lim för ögonfransar innehåller samma ingredienser som andra typer av snabblim, det är bara att de nu dyker upp i en annan arbetsmiljö, nämligen på skönhetssalonger.

Vad hoppas ni på av projektet?
– Vi hoppas kunna få en bra bild av ögonsfransstylisters och nagelteknologers arbetsmiljö och arbetsrelaterade ohälsa. Vi hoppas också få fram ett så pass bra underlag att vi skapar förutsättningar för att informera dessa, framför allt kvinnor, inom skönhetsbranschen om att när man jobbar med den här sortens produkter så måste man hantera dem på ett visst sätt för att det ska vara ett säkert arbete.

Vad behöver göras för att arbetsmiljön i skönhetsbranschen ska bli bättre?
– Vi har sett att lokalerna de arbetar i ofta inte är optimala. Det kan till exempel var självdragsventilation i lokalen och det räcker inte för att ventilera bort ångorna från de här limmen. Vi förespråkar att man använder lämplig personlig skyddsutrustning för att skydda sig, de andningsskydd som ibland används är oftast enkla munskydd som inte skyddar mot akrylater, säger Sara Gunnare.

– Samtidigt har vi förstått att det inte alltid är så lätt att börja använda just skyddsutrustning i en skönhetssalong, trots att det är samma regler som gäller där som i andra branscher. Vi tror att det kanske kan vara så att det krockar med den bild skönhetssalongerna vill visa utåt. Det förväntas inte att man ska sitta med ett stort andningsskydd och arbeta i den typen av miljö.


Text: Adam Fredholm
Foto: Bo Sahlberg

Projekt:
Akrylater inom skönhetsbranschen: En kartläggning av arbetsmiljö och yrkesrelaterad ohälsa hos ögonfransstylister och nagelteknologer

Projektledare:
Sara Gunnare, medicine doktor i toxikologi på Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. 

Organisation:
Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Projekttid:
2017-11-01–2020-10-31.

Finansiering:
2 878 000 kronor från AFA Försäkring.