Nytt verktyg för att räkna på kostnad och förtjänst av arbetsmiljöinsatser

En god arbetsmiljö kan minska sjukfrånvaron och öka produktiviteten. Malin Lohela Karlsson, forskare och arbetshälsoekonom, har inom FoU:s program för företagshälsovård utvecklat ett verktyg som gör att man kan räkna på vad arbetsmiljöinsatser kostar och vilka besparingar de kan ge.

Malin Lohela Karlsson är forskare och arbetshälsoekonom och har främst forskat på hälsa i arbetslivet och dess koppling till produktionsbortfall. I projektet Att mäta effekter av preventiva insatser på arbetsplatser genomförda av FHV har hon utvecklat en modell för analys och beräkning av den ekonomiska nyttan av förebyggande insatser mot ohälsa och dålig arbetsmiljö. Tanken är att modellen ska kunna användas av företagshälsovården och av arbetsgivare.

– Vi har tagit fram en modell, eller ett verktyg, för hur man kan lägga upp det strategiska arbetsmiljöarbetet på en arbetsplats. Verktyget hjälper en att se vad man behöver göra och att räkna på om det är kostnadseffektivt att genomföra de insatser man tänker sig, säger Malin Lohela Karlsson.

– I projektet har vi samarbetat med praktiker, både människor inom HR och inom företagshälsovården, varav vissa har ekonomisk bakgrund. Målet har varit att ta fram ett forskningsbaserat stöd som också är praktiskt tillämpbart. Man ska kunna använda det även om man inte är så väl bevandrad i ekonomi.

Från riskbedömning till beräkning av kostnad och besparing
För att verktyget ska vara lätt att använda har Malin Lohela Karlsson och hennes kollegor tagit fram en användarmanual. Den beskriver de tre delar verktyget består av och hur varje del är tänkt att användas.

– Vi kallar det Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg och det första man ska göra är en verksamhetsanalys. Man utgår från Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete för att se vilka problem man har på arbetsplatsen och vilka konsekvenser de kan få, alltså en form av riskbedömning, säger Malin Lohela Karlsson.

Därefter tittar man på vilka möjligheter man har att åtgärda problemen, vad man behöver prioritera och vilka effekter man kan uppnå med de insatser man tänker sig. Genom att följa stegen som beskrivs i manualen kan man se till att de insatser man funderar på har en koppling till arbetsplatsens behov.

– Steg två är att räkna på vilka ekonomiska konsekvenser de identifierade problemen kan få. Och det kan man göra med hjälp av verktyget. I det tredje steget handlar det om att sätta mål och formulera vad man vill uppnå, säger Malin Lohela Karlsson.

– Om man tror att det är realistiskt att sänka ohälsan med en viss procent kan man med verktyget räkna ut vilka besparingar det skulle medföra. Om man tänker att insatserna inte får kosta mer än de besparingar man uppnår kan man på så sätt räkna ut hur mycket insatserna får kosta. Det är ett sätt att tänka som det här verktyget möjliggör.

Vilka kan ha användning av verktyget?
– Ofta är det personalavdelningen på en arbetsplats som driver arbetsmiljöfrågor. Det här verktyget kan vara ett stöd för dem när de ska presentera sina strategier för ledningen. Då kan de visa vad de vill göra, vilka effekter de förväntar sig och hur mycket det kommer att kosta, säger Malin Lohela Karlsson.

– Företagshälsovården kan ha användning av verktyget, vilket ju var utgångspunkten i det här forskningsprojektet. De behöver kunna räkna på sina insatser och kan använda verktyget i dialogen med arbetsgivaren. Som chef kan man också ha användning av verktyget i planering och utveckling av organisationen.

Riktar sig verktyget till både offentlig och privat sektor?
– Vi tänker att problemen och sätten man jobbar med det systematiska arbetsmiljöarbetet på är detsamma. Så oberoende av om man är offentlig eller privat arbetsgivare så är grunden för hur man räknar på det densamma. Det är väl snarare målen som kan skilja sig åt, och de försöker vi inte styra, säger Malin Lohela Karlsson.

– Det är många som hör av sig och frågar om det här verktyget. Så vi har lagt upp verktyget på fhvforskning.se och det är fritt att ladda ner. Vi hoppas att så många som möjligt kommer att tycka att verktyget kan ge dem stöd i arbetsmiljöarbetet.

Har ni funderat på att samla in resultat från de som använder verktyget?
– Ja, vi har pratat om det, men då behöver vi vidareutveckla verktyget. Det finns tankar på ett kommande forskningsprojekt om det. Det skulle vara väldigt spännande att få en uppfattning om hur de som använder verktyget tycker att det fungerar, säger Malin Lohela Karlsson.


Text och foto: Adam Fredholm

Projekt:
Att mäta effekter av preventiva insatser på arbetsplatser genomförda av FHV.

Projektledare:
Malin Lohela Karlsson, forskare och arbetshälsoekonom på Karolinska Institutet.

Organisation:
Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Projekttid:
2013-09-01–2016-09-01.

Finansiering:
4 000 000 kronor från AFA Försäkring.

Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg är ett verktyg som gör det möjligt att räkna på vad arbetsmiljöinsatser kostar och vilka besparingar de kan ge.

Ladda ner verktyget på fhvforskning.se