Mätning av nervfunktioner kan ge bättre undersökning av elskador

Elektrisk ström genom kroppen kan orsaka fördröjda neurologiska besvär som nedsatt känsel och smärta i händerna. Magnus Thordstein, forskare i Region Östergötland, leder ett projekt där man ska ta reda på om metoder för att mäta funktioner i nervsystemet också kan användas för att undersöka skador från elolyckor.

– En av poängerna med vår studie är att neurologiska symtom med koppling till elolyckor är väldigt lite undersökt och kunskapen om det är begränsad, säger Magnus Thordstein, docent i klinisk neurofysiologi vid Universitetssjukhuset i Linköping.

– Vi ska använda flera metoder för att se hur symtom efter en elskada kan kopplas till testningar av nervfunktioner. Vi har etablerad neurofysiologisk teknik, det vill säga objektiva metoder för att till exempel mäta hur fort signaler går från en nerv till hjärnan. Vi kommer också att använda metoder som man brukar kalla psykofysiska, där det är en samverkan mellan objektiv testning och den testade personens subjektiva upplevelse av till exempel temperaturförändring.

Magnus Thordstein har tidigare studerat hjärnans utveckling hos foster och nyfödda och hjärnfunktionen hos barn som drabbas av epileptiska anfall efter belastningar vid födseln. Numera studerar han främst så kallad neuromodulering, ett område där man stimulerar hjärnan eller ryggmärgen för att balansera över- eller underfunktion i nervsystemet, som vid exempelvis epilepsi. Nu ska han undersöka om metoder för att mäta nervfunktioner kan förbättra sjukvårdens sätt att undersöka skador orsakade av elektricitet.

– I tidigare studier har Lisa Rådman, doktorand i medicinsk vetenskap och medverkande i projektet, granskat förekomsten av neurologiska symtom efter den här typen av olyckor och funnit att det är något som sjukvården inte undersöker tillräckligt. Utifrån det kan man fundera på om det behövs en annorlunda beredskap inom elektrikeryrket och i vården, säger Magnus Thordstein.

– Nu vill vi ta reda på om det med metoderna vi ska använda går att påvisa ett tydligt samband mellan det de drabbade personerna upplever och det vi kan mäta. Visar det sig göra det kommer man kunna använda de här metoderna i sjukvården för att få ett mått på de neurologiska besvären och lättare kunna ge goda råd om hur de bör behandlas.

Kartläggning av elskador och information till blivande elektriker

I den första studien av två ska Magnus Thordstein och hans kollegor kartlägga symtom hos 40 elektriker som fått ström genom kroppen och mäta deras nervfunktioner. I den andra ska de informera personer som utbildar sig till elektriker om riskerna med elektricitet och vikten av att söka vård tidigt vid elskador.

– De som deltar i den retrospektiva studien kommer att få skatta de besvär de upplever efter strömgenomgången. Sedan ska vi göra mätningar av nervfunktioner för att till exempel få ett mått på hur fort signalerna går i en viss nerv. Vi har bland annat en teknik i vår arsenal som heter Laser Evoked Potentials, LEP, där man ger en kort laserpuls mot skinnet som framkallar en stickande känsla. Med elektroder på skallen, av samma sort som när man gör EEG, kan vi då mäta effekten av signalen från smärtnerven på hjärnans aktivitet, säger han.

– I ett av de psykofysiska testerna kan vi värdera hur en person upplever en temperaturförändring. I ett annat gäller det för testpersonen att med hjälp av känseln i händerna identifiera olika små objekt som han eller hon inte ser. De här olika typerna av tester ska alla som vill vara med i studien genomgå och så ska vi jämföra hur deras symtom överensstämmer med testresultaten.

Den andra delen av projektet handlar om att förebygga elskador genom att upplysa blivande elektriker om riskerna.

– Det är klart att säkerhetsinformation ingår i deras utbildning, men vi vill poängtera att arbete med elektricitet är en risksituation också vad gäller nervsystemets funktion. Vi vill också tala om för dem att om de utsätts för elskador så ska de inte vänta med att söka hjälp av sjukvården. Då kan man tänka sig att vi kommer att ha användning av resultaten från studien med de som redan drabbats, säger Magnus Thordstein.

Hur kan besvär efter en elolycka yttra sig?
– Det kan göra ont eller det kan kännas konstigt i händerna. Upplevelsen kan vara att man känner för mycket eller för lite. Det är förstås rent subjektiva upplevelser, man kan inte ta ett blodprov för att se hur ont någon har eller hur mycket det pirrar i en persons händer.

– Det innebär att man måste försöka göra en skattning. Skattningsskalor av olika slag finns sedan tidigare. Det är dessa vi ska använda för att få en uppfattning om vilken typ, utbredning och intensitet det är på de här besvären.

Vad hoppas du på av projektet?
– Ja, jag hoppas att vi ska få ett underlag för att informera de som berörs på arbetsmarknaden om riskerna med elektricitet, så att de i sin tur kan ge bättre information om vilka riskerna är och vad elolyckor kan leda till. I slutändan kanske detta kan bidra till att minska antalet olyckor, säger Magnus Thordstein.

– Jag hoppas också att projektet ska bidra till att när elolyckor väl inträffar så vet vi i sjukvården hur man bör undersöka de som drabbas. Så småningom kanske vi också kan rekommendera vilken behandling de bör få.


Text: Adam Fredholm
Foto: Per Hammarlund

Projekt:
Symtom och sensorisk funktion efter elolycka.

Projektledare:
Magnus Thordstein, docent i klinisk neurofysiologi.

Medverkande i projektet:
Lisa Rådman, doktorand i medicinsk vetenskap, Håkan Olausson, professor i klinisk neurovetenskap, och Kerstin Norman, filosofie doktor.

Organisation:
Universitetssjukhuset i Linköping.

Projekttid:
2019-09-01–2022-08-31.

Finansiering:
2 165 000 kronor från AFA Försäkring.

Anslagsomgång 2 – 2019

Läs mer om Magnus Thordsteins forskningsprojekt och om övriga projekt i Anslagsomgång 2