Nytt arbetsmiljöstöd ska förbättra hälsan i kommuner

En dålig arbetsmiljö försämrar medarbetarnas hälsa och leder till minskad produktivitet. Men ofta saknas konkreta mål i det systematiska arbetsmiljöarbetet, en känsla av delaktighet hos medarbetarna och metoder för uppföljning. Forskaren Magnus Svartengren har beviljats anslag för att stödja kommuner i deras systematiska arbetsmiljöarbete med hjälp av STAMINA, en modell som ger struktur och får medarbetarna att känna sig inkluderade.

Magnus Svartengren är professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet. Han har tidigare forskat bland annat på kopplingen mellan organisatorisk rättvisa och långtidssjukskrivningar i både privat och offentlig sektor. Nu startar han ett projekt som ska introducera, stödja och utvärdera användandet av modellen STAMINA i ett tjugotal kommuner.

– Vi vet väldigt mycket om vad som gör arbetsplatser friska, problemet är att man ute på arbetsplatserna inte tillämpar den kunskapen. Nu har vi en modell som ska hjälpa första linjens chefer i kommuner att få struktur på sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Dels genom att se till att de gör rätt saker vid rätt tidpunkt och dels genom att förbättra kommunikationen i organisationen, säger Magnus Svartengren.

– Projektet består dels av en intervention där vi inför STAMINA-modellen i kommunernas arbetsmiljöarbete. Och dels av en forskningsdel där vi följer och beskriver vad som händer i interventionsprocessen. Syftet är att stödja processen genom att mäta upplevd kvalitet i arbetsmiljön, upplevd organisatorisk rättvisa och upplevd produktivitet och ta fram sätt för att förbättra de faktorerna.

Hur ska ni gå tillväga?
– Vi kommer att följa effekten på arbetsgrupperna genom att låta medarbetarna svara på frågor om vad de tycker är viktigt i sin arbetsmiljö, hur de upplever att de kan påverka det och om de upplever det som positivt eller negativt. Vi kommer också att ställa frågor om sömn och hur man upplever sin produktivitet och den organisatoriska rättvisan på arbetsplatsen.

– Det här är egentligen inga nyheter, det är sådant vi har funnit i våra tidigare projekt. Vi ser återkommande att de här faktorerna är kopplade till positiva hälsoeffekter och nu vill vi i det här projektet försöka skapa en struktur för att chefer och medarbetare ska komma vidare i hälsoarbetet.

Vad hoppas ni på av projektet?
– Vi hoppas jättemycket på att nu gå från att beskriva de här hälsofaktorerna till att faktiskt gå in och ge kommunerna stöd i att arbeta med dem. Vi har tagit hjälp av organisationen Institutet för arbetsliv och utveckling, IAU, som är de som har tagit fram STAMINA-modellen. Tanken är att vi ska använda redskap som vi vet fungerar för att både åstadkomma den här förändringen och för att beskriva vad som är viktigt för att förändringen ska sätta fart ordentligt.

Vad kan en kommun göra för att lyckas med sitt systematiska arbetsmiljöarbete?
– Jag tror att många av första linjens chefer idag är lite vilsna och inte riktigt vet hur de ska bära sig åt rent praktiskt med arbetsmiljöarbetet. De känner också att de inte har tid att sätta av för det. STAMINA-modellen kommer att påminna dem om att nu är det exempelvis dags för personalen att svara på en webbfråga, säger Magnus Svartengren.

– Utifrån medarbetarnas svar kommer det ut en rapport som gör att chefen direkt kan se vad gruppen tyckte i en viss fråga. Då har man ett utmärkt underlag att jobba vidare med och kan se om gruppen är stark och har förmåga att tag i de problem man har. Är det så att gruppen istället riskerar att hamna i ohälsa får man fundera på om andra åtgärder ska till. 

 

Text: Adam Fredholm
Foto: Mikael Wallerstedt

Projekt:
Systematiskt och tidseffektivt arbetsmiljöarbete. Struktur som ger stöd och uppföljning samt analys av framgångsfaktorer för kommuner.

Projektledare:
Magnus Svartengren, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.

Organisation:
Institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet.

Projekttid:
2017-03-01–2020-02-28.

Finansiering:
2 613 000 kronor från AFA Försäkring.