Ny studie av fysiska och psykosociala orsaker till lång sjukfrånvaro i vården

Långa sjukskrivningar leder ofta till att den drabbade slutar arbeta, vilket är kostsamt för samhället och orsakar lidande för individen. Magnus Helgesson, forskare på Karolinska Institutet, har beviljats anslag för att studera utvecklingen av fysisk och psykosocial belastning i vård- och omsorgssektorn.

Magnus Helgesson är doktor i medicinsk vetenskap på avdelningen för försäkringsmedicin vid Karolinska Institutet. Hans intresse för arbetsmarknaden och långa sjukskrivningars samhällsekonomiska och individuella effekter väcktes redan på 1990-talet när han studerade ekonomi. Nu startar han ett projekt som ska undersöka den fysiska och den psykosociala belastningen inom vård- och omsorgssektorn för att försöka ta reda på hur så kallade riskfaktorer och friskfaktorer påverkar de anställdas sjukfrånvaro.

– Projektet är tvärvetenskapligt och vi har en bred kompetens i forskargruppen. Vi ska försöka belysa den långa sjukfrånvaron utifrån både ett samhälleligt och ett medicinskt perspektiv, säger Magnus Helgesson.

– Sjukskrivningar är ett komplext fenomen och vi kommer att titta på enskilda riskfaktorer och på kombinationen av fysiska och psykosociala riskfaktorer. En viktig aspekt av långa sjukrivningar är att de varken är bra för samhället eller för de individer som hamnar utanför arbetsmarknaden. För att så många som möjligt ska kunna jobba fram till pensionsåldern gäller det att hitta en arbetsmiljö som är hållbar för individer, inte minst inom vård- och omsorgssektorn.

Hur ska ni gå tillväga?
– Det är framför allt en registerstudie. Vi kommer att använda Statistiska centralbyråns och Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöstudie som har gjorts vartannat år sedan 1989. Och så länkar vi data till SCB:s Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier, LISA, och till Försäkringskassans databas Mikrodata för analys av socialförsäkringen, MiDAS.

Vilka kan de fysiska och de psykosociala riskfaktorerna vara?
– Det finns något som kallas krav-kontrollindex. Med hjälp av det kan man se om man har hög kontroll över sin arbetssituation, att man till exempel kan styra sina arbetstider, eller har låg kontroll på så vis att man inte kan styra sin vardag. Där kan man också se om man har höga krav på sig i arbetet, i det här fallet psykosociala krav. Vårdyrket kräver mycket i och med att man har kontakt med andra människor, så det kan betyda hög belastning, säger Magnus Helgesson.

– Har man både höga krav och låg kontroll kan det leda till utmattning i arbetet. Har man däremot en hög kontroll klarar man generellt en hög belastning. Det som är nytt med det här projektet är att vi kommer att undersöka kombinationen av psykosociala och fysiska riskfaktorer, såsom de tunga lyft och böjda och vridna arbetsställningar som är vanligt förekommande inom vård och omsorg.

Och vilka kan friskfaktorerna vara?
– En aspekt vi ska försöka lyfta i projektet är att det inte alltid är samma faktorer som orsakar det som är dåligt som också skapar det som är bra. Men en friskfaktor skulle kunna vara att man har en bra struktur på arbetet och att det finns en trygghet från chefer och neråt i organisationen. Nu har vi ju inte gjort den här studien än, men andra studier i andra yrkesgrupper visar att det verkar vara väldigt viktigt att ha en bra chef och en tydlig struktur, säger Magnus Helgesson.

– Det är också viktigt att det finns en belöning i arbetet som överensstämmer med den arbetsinsats som man gör. Belöningen kan vara lön, så klart, men det kan också vara att man känner tillfredsställelse och att man får uppskattning. Det kan i sin tur vara något som gör att man klarar av att jobba kvar på en arbetsplats trots att man har en hög arbetsbelastning och en hög emotionell belastning.

Vad hoppas ni på av projektet?
– Vi hoppas kunna nå ett resultat som gör att man kan förstå varför långa sjukskrivningar uppstår. Vi hoppas också att resultaten ska visa om det finns samband mellan sjukskrivningarna och riskfaktorerna i vård- och omsorgssektorn, så att man kan göra någonting åt sjukfrånvaron och sätta in insatser i tid. Så en förhoppning för projektet är att kunna hjälpa sektorn att fungera bättre.

Vad behöver göras för att den långa sjukfrånvaron ska minska?
– Den frågan är bra, men det finns inte något enkelt svar på den och det är nog många saker som måste göras. Men för att man ska kunna stanna kvar inom ett yrke så måste det vara sådana arbetsvillkor att människan klarar av det utan att bli sjuk, säger Magnus Helgesson.

– Det verkar inom många branscher idag vara väldigt lite tid över för annat än det basala. Förr var det kanske vanligare att man hade tid för mer omvårdnad och ett mer mänskligt omhändertagande. Om inte det är möjligt så bör man åtminstone skapa en arbetsmiljö som är hållbar utifrån de förutsättningar som råder.


Text och foto: Adam Fredholm

Projekt:
De mest sjukskrivna. Sjukfrånvaro bland anställda inom vård- och omsorg – vilken roll spelar kombinationen av fysiska och psykosociala belastningar?

Projektledare:
Magnus Helgesson, doktor i medicinsk vetenskap på avdelningen för försäkringsmedicin vid Karolinska Institutet. 

Organisation:
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Projekttid:
2018-01-01–2020-12-31.

Finansiering:
4 200 000 kronor från AFA Försäkring.