Ökad kunskap om rengöringsmedel kan minska risken för ohälsa

Kemikalier för rengöring orsakar frätskador, luftvägsbesvär och hudsjukdomar, men det saknas samlad kunskap om hur de påverkar vår hälsa. Linda Schenk, vid Karolinska Institutet, ska undersöka användningen av rengöringsmedel i arbetslivet för att förebygga skador och sjukdomar orsakade av dessa produkter.

– Många rengöringsmedel är basiska och spiller man dem på huden kan man få frätskador, eller kemiska brännskador. Det finns också en risk för effekter på lång sikt, både vad gäller hud och luftvägar, säger Linda Schenk, docent i toxikologisk riskhantering vid Karolinska Institutet i Stockholm.

– Det har gjorts ganska många europeiska studier av ohälsa som orsakats av rengöringsmedel, men det saknas en sammanställning för Sverige. Vi ska undersöka den här problematiken ur ett svenskt perspektiv.

Linda Schenk forskar på identifiering, bedömning och hantering av kemiska risker i arbetsmiljöer. Hon har bland annat studerat hur gränsvärden sätts av myndigheter och hur dessa värden används på arbetsplatser. Nu ska hon kartlägga användningen av rengöringsmedel i arbetslivet och undersöka medlens innehåll och hälsopåverkan.

– Tidigare forskning har visat att den här typen av kemikalier över tid kan orsaka nedsatt lungfunktion och astma. I en belgisk studie såg man att städare hade ökad risk att dö i KOL. Så det finns samband mellan användning av rengöringsmedel och lungsjukdom, men hur det hänger ihop vet vi inte riktigt än, säger Linda Schenk.

– Vi ska börja med att samla in den information som finns hos Giftinformationscentralen och Arbetsmiljöverket. Sedan ska vi komplettera med data från andra register och databaser där det finns upplysningar om yrke och kemikalieexponering. Genom att sätta ihop de här olika källorna hoppas vi kunna se ett mönster för sambanden mellan kemikalieanvändning och ohälsa.

Innehåll i rengöringsmedel och exponeringsmätningar

Nästa steg i projektet blir att ta reda på vilka rengöringsmedel som används på arbetsplatser i landet. Därefter ska Linda Schenk och hennes kollegor undersöka både medlens innehåll och informationen om vad de innehåller.

– Vi vill granska informationen om risker och säker användning i de säkerhetsdatablad som finns för rengöringsmedel för professionellt bruk. Förhoppningsvis är informationen toppen. Men om den inte är det vill vi komma med rekommendationer om hur den kan bli bättre, säger hon.

– I den sista delen av projektet ska vi titta på vad man exponeras för när man använder några av de här produkterna. Det ska vi göra genom att mäta exponeringar på arbetsplatser. Vilken typ av produkter vi ska fokusera på kommer avgöras av resultaten från översikten av säkerhetsdatabladen, och det i sin tur avgör vilka arbetsplatser vi kommer rikta in oss på.

Vad hoppas du på av projektet?
– Här har vi två olika intressen. På ett sätt hoppas jag så klart att vi kommer se att allt är toppen och att folk inte blir sjuka av att använda rengöringsmedel. Men jag tror inte att det är så. Därför hoppas jag också att vi ska få fram kunskap som leder till bättre information om riskerna och hjälper till att göra användningen säkrare så att folk inte blir sjuka av sitt arbete.

Vad fick dig från början intresserad av just risken med rengöringsmedel?
– Mitt intresse väcktes när vi i det tidigare projektet jämförde data från Giftinformationscentralen med skadestatistik från Arbetsmiljöverket. Då såg vi att runt en tredjedel av alla olyckor som ringdes in till Giftinformationscentralen hade med rengöringsmedel att göra. Andelen skador med rengöringsmedel som rapporterades in till Arbetsmiljöverket var däremot inte alls lika stor, säger Linda Schenk.

– Så vi misstänker att det finns en ganska stor underrapportering av den här typen av olyckor. Vi gjorde en uppföljningsstudie som visade att många av olyckorna orsakade akuta frätskador. Om vi kombinerar de resultaten med fynden om samband med luftvägssjukdomar från europeiska observationsstudier så ser vi ett stort behov av mer kunskap om vad rengöringsmedel verkligen orsakar för ohälsa och hur riskhanteringen på arbetsplatser faktiskt går till.


Text och foto: Adam Fredholm

Projekt:
Kemiska risker med rengöringsmedel i arbetslivet.

Projektledare:
Linda Schenk, docent i toxikologisk riskhantering.

Organisation:
Karolinska Institutet.

Projekttid:
2020-03-01–2023-02-28.

Finansiering:
3 822 000 kronor från AFA Försäkring.

Anslagsomgång 4 – 2019

Läs mer om Linda Schenks forskningsprojekt och om övriga projekt i Anslagsomgång 4