Ny kunskap om att arbeta hållbart med digital teknik

Bärbara datorer och smarta telefoner gör att vi idag är mer tillgängliga för arbete på vår fritid och för privatliv på arbetstid. Kristina Palm, forskare på Karolinska Institutet, har beviljats anslag inom FoU-programmet Hållbart arbetsliv för att undersöka vilka utmaningar det digitala arbetslivet medför och hur man kan hantera dem.

Kristina Palm arbetar brett kring frågan om hur vi kan skapa hållbara arbeten. Tillsammans med Andrea Eriksson på KTH har hon just skrivit en forskningsartikel om hur olika yrkesgrupper hanterar intensiva arbeten med hjälp av mentala strategier, som att inte kalla läsning av jobbmejl under helgen för arbete, och aktiva strategier, som att prioritera bland arbetsuppgifter. Hon tittar också på vad som händer med ledarskapet efter ledarskapsutbildningar tillsammans med doktoranden Teresa Söderhjelm. I januari 2017 startar Kristina Palm projektet Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv.

– Idag har många av oss möjlighet att jobba när som helst och var som helst, om vi har ett sådant arbete där man använder mejl och dator mycket. Vi vill undersöka hur det här påverkar arbetet, individen och familjen och hur man kan hitta sätt att hantera det på ett hållbart sätt, säger hon.

– Så vitt man vet idag leder det här oreglerade arbetet till krockar mellan arbetslivet och privatlivet och skapar extra stress, både för den enskilde arbetstagaren och för familjen. Det här ligger inom ramen för Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, eftersom det har med psykosocial arbetsmiljö och arbetstider att göra. Så vi kommer också att fokusera på vad chefer och HR-avdelningar kan göra för att det ska bli hållbart.

Hur ska ni gå tillväga?
– Vi kommer att genomföra intervjuer med medarbetare och deras partner. För att få både den anställdes syn på vad den nya tekniken innebär och för att se om partnern uppfattar det som ett problem eller som något som fungerar bra. Dessutom kommer anställda att få föra loggbok över var, när och hur de använder den digitala tekniken för privata respektive arbetsrelaterade uppgifter.

– Sedan kommer vi också göra intervjuer med chefer och med HR-experter för att få veta hur de ser på de här frågorna. Och för att se om det är något de gör idag som är positivt ur organisatorisk och psykosocial arbetsmiljösynpunkt eller om det är någonting de behöver utveckla. Tanken är att bygga ny kunskap om vad man kan göra för att skapa ett hållbart digitalt arbetsliv.

Vilka är riskerna med den ökade användningen av bärbara datorer och smarta telefoner i arbetslivet?
– Riskerna är ett högre stresspåslag för hjärnan och att man inte får vila när man faktiskt behöver det. Det kan också leda till konflikter i hemmiljön. Och i förlängningen riskerar långvarig stress att bli en kostnad rent ekonomiskt både för arbetsgivare och för samhället, samtidigt som det orsakar lidande för individen om han eller hon blir utbränd och sjukskriven på grund av det, säger Kristina Palm.

– Men den nya tekniken är intressant, för den möjliggör ju också ett flexiblare arbete, vilket många vill ha. Och den gör kanske att man lättare kan kombinera arbetsliv och familjeliv. Så det är inte så att vi säger att tekniken är dålig, utan det gäller att vi lär oss hur man kan använda den på ett sätt som är hållbart för individen.

Vad hoppas ni på av projektet?
– Vi hoppas att vi kan ta fram någon form av riktlinjer eller guide som kan vara till hjälp för såväl medarbetare som chefer och HR-avdelningar. Ett stöd som kan användas praktiskt i olika typer av verksamheter där det oreglerade arbetet och den digitala tillgängligheten kan vara ett problem.

Hur ska man då göra för att undvika stress nu när vi är mer tillgängliga för arbete på vår fritid och för privatliv på arbetstid?
– Låt mig återkomma om det när vi kommit igång med studien.

 

Text och foto: Adam Fredholm

Fakta

Projekt:
Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv

Projektledare:
Kristina Palm, teknologie doktor och forskare på Karolinska Institutet och lektor och prefekt på Kungliga Tekniska Högskolan.

Medsökande:
Calle Rosengren, teknologie doktor och forskare vid Lunds universitet och Ann Bergman, professor vid Karlstads universitet.

Organisation:
Karolinska Institutet.

Projekttid:
2017-01-09– 2020-01-08.

Finansiering:
4 701 000 kronor från AFA Försäkring.