Ny forskning om barnafödandets betydelse för kvinnors sjukskrivningar

Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, vilket ofta förklaras med att de har fött barn och tar störst ansvar i hemmet. Kristina Alexanderson, forskare vid Karolinska Institutet, har beviljats anslag för att analysera sambanden mellan kvinnors barnafödande och sjukfrånvaro.

Kristina Alexanderson är professor i socialförsäkring och ledare för forskargruppen Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor, SHoL, vid Karolinska Institutet. Hon har tidigare bland annat forskat på sjukskrivning i samband med bröstcancer, multipel skleros och mentalsjukdom. Nu startar hon ett projekt som ska undersöka sambanden mellan kvinnors barnafödande och sjukfrånvaro med hänsyn till bland annat antal förlossningar, hälsa och yrke.

– En väldigt vanlig förklaring till att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män är att kvinnor har barn. Vi vill studera om det verkligen stämmer, säger Kristina Alexanderson.

– Först och främst kommer vi att titta på hur sambanden ser ut generellt mellan att föda barn, sjuklighet, sjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning. Sedan kommer vi att göra mer detaljerade studier för att se hur det ser ut i olika yrken, branscher och sektorer. Vi kommer till exempel att titta på detta i vård och omsorgsyrken.

Hur ska ni gå tillväga?
– Vi kommer att använda registerdata från Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan och Socialstyrelsen i studier av samtliga kvinnor i Sverige i barnafödande ålder. Vi kommer bland annat att titta på samsjuklighet, det vill säga att ha två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt, för att se om barnafödandet har lett till vissa skador eller sjukdomar eller har förvärrat skador och sjukdomar som kvinnorna hade redan innan graviditeten. Vi tycker att det viktigt att alltid ta med grad av sjuklighet i beräkningen när man tittar på grad av frånvaro.

– I en tidigare studie av kvinnliga tvillingar fann vi ett tydligt samband mellan sjukfrånvaro och sjuklighet bland dem som föder barn. Vi fann också att bland dem som inte födde barn hade fler sjuk- och aktivitetsersättning. Det finns med andra ord en så kallad positiv hälsoselektion kopplad till att bli gravid.

Vad hoppas ni på av projektet?
– Vi hoppas att få en mer grundläggande kunskap om hur sambanden ser ut mellan att föda barn, ha många barn och frånvaro på grund av sjukdom. De studier som finns hittills går i lite olika riktningar och framför allt tolkas resultaten på olika sätt.

Vilken effekt kan era resultat få på den allmänna synen på barnafödande och sjukfrånvaro?
– Just nu är det nästan så att man som arbetsgivare ska vara försiktig med att anställa kvinnor för att de kommer vara sjukskrivna så mycket, speciellt om de har barn eller om man kan tänka sig att de kommer att föda barn. Det finns också en allmän retorik i massmedier om att kvinnor som har barn är mer sjukskriva än kvinnor som inte har det. Vi ifrågasätter att det verkligen är så som det beskrivs, säger Kristina Alexanderson.

– Hur relationen mellan barnafödande och sjukskrivning ser ut i olika yrken finns det nästan inte någon kunskap om, så där är vi som forskare öppet nyfikna. Vi förväntar oss dessutom, liksom tidigare studier har gjort, att finna att kvinnor som är ensamstående med barn möjligtvis har både sämre hälsa och högre frånvaro. Vår förhoppning är att få en mer kunskapsbaserad syn på kvinnor i arbetslivet när det gäller barn och sjukfrånvaro. 

 

Text: Adam Fredholm
Foto: Karolinska Institutet

Projekt:
Yrkesverksamma kvinnors barnafödande, sjuklighet och sjukfrånvaro/sjuk- och aktivitetsersättning – generellt och i olika yrken, branscher och sektorer.

Projektledare:
Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring och ledare för forskargruppen Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor, SHoL, vid Karolinska Institutet.

Organisation:
Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Projekttid:
2017-02-01–2020-01-31.

Finansiering:
4 705 000 kronor från AFA Försäkring.