Ny forskning för säkrare arbetsmiljö i hästbranschen

Arbetet på ridskolor och i travstall är fysiskt påfrestande och risken för olyckor är stor. Ing-Marie Andersson, vid Högskolan Dalarna, ska utveckla metoder för ett systematiskt arbetsmiljöarbete i hästbranschen som kan göra stallen säkrare.

– En kartläggning Arbetsmiljöverket gjorde för några år sedan visade att brister i arbetsmiljöarbetet är vanliga inom hästnäringen, säger Ing-Marie Andersson, professor i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna.

– Vi ska undersöka arbetsförhållanden och arbetsmiljöarbetet på ridskolor och i travstall för att se om vi kan bidra till att öka säkerheten. Vi vill att man har ett ordentligt systematiskt arbetsmiljöarbete så att man kan få en säker och hälsosam arbetsplats.

Ing-Marie Andersson har en bakgrund som yrkeshygieniker och har tidigare forskat på arbetsmiljöarbete i industrin och i skolan. Hon har inriktat sig på att visualisera risker och exponering för att få anställda och arbetsgivare att se hur de kan förbättra arbetsmiljön. Nu ska hon utveckla metoder för att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet inom hästnäringen.

– I de förstudier vi har gjort kan vi se att många av arbetsuppgifterna inom rid och trav är tunga. Det kan till exempel vara att man fodrar hästarna, mockar och kör skottkärra. Inom travet är man dessutom ute på tävlingar och har då ofta långa arbetsdagar, säger Ing-Marie Andersson.

– Det sker en hel del olyckor i samband med hanteringen av hästar. Arbetsmiljöverkets statistik visar att mellan 2013 och 2019 anmäldes 1 954 arbetsolyckor med sjukfrånvaro inom hästnäringen. Unga kvinnor är överrepresenterade i statistiken. De som arbetar i stallarna säger att man aldrig vet säkert hur en häst reagerar i olika situationer.

Vardagliga arbetssituationer och systematiskt arbetsmiljöarbete

Den forskning som hittills gjorts på arbetsmiljö kopplad till hästar har främst handlat om det fysiska arbetet och belastningsskador. Ing-Marie Andersson och hennes kollegor ska också studera arbetsmomenten i stall, men deras fokus ligger på att upptäcka vad som kan förbättras genom systematiskt arbetsmiljöarbete. Det ska de göra genom att visualisera riskerna.

– Vi tänker att vi ska filma vardagliga arbetssituationer på fyra ridskolor och i fyra travstall. Sedan ska vi titta på filmerna tillsammans med de anställda för att få höra vilka situationer de upplever som problematiska. Vi har en doktorand som är sjukgymnast som ska göra ergonomiska bedömningar och så har vi en expertgrupp som ska hjälpa oss att undersöka om det kan finnas bättre lösningar för de arbetsmoment som kan vara riskabla, säger hon.

– Och så ska vi naturligtvis studera hur man arbetar med arbetsmiljön på ridskolorna och i travstallarna. Vi kommer se till att de får den kunskap de saknar om systematiskt arbetsmiljöarbete, se till att de följer ett årshjul och att de får verktyg och metoder för att komma igång ordentligt.

Vad hoppas du på av projektet?
– Jag hoppas att vi kan skapa kunskap och ta fram ett material för systematiskt arbetsmiljöarbete, som också kan hjälpa andra i branschen. Vi hoppas hitta bra lösningar och enkla metoder som gör att fler kan komma igång med sitt arbetsmiljöarbete och få säkra och bra arbetsplatser, säger Ing-Marie Andersson.

– Vi brinner lite för att bidra till att skapa attraktiva arbeten. Och med tanke på att hästnäringen är en bransch som har svårt att rekrytera personal så är det viktigt att arbetsplatserna har en bra arbetsmiljö.

Vad fick dig från början intresserad av arbetsmiljön inom hästnäringen?
– Vi har en medarbetare i projektet som jobbar på forskningsinstitutet RISE, där man bland annat bedriver forskning inom jordbruk. Hon berättade att det inte hade forskats så mycket på arbetsmiljöarbete i hästbranschen. När vi diskuterade det kom vi fram till att det är en intressant bransch att jobba med för att se om vi åstadkomma en förbättring.


Text: Adam Fredholm
Foto: Högskolan Dalarna

Projekt:
Säker hästnäring.

Projektledare:
Ing-Marie Andersson, professor i arbetsvetenskap.

Organisation:
Högskolan Dalarna.

Projekttid:
2020-02-01–2023-01-31.

Finansiering:
2 983 000 kronor från AFA Försäkring.

Anslagsomgång 4 – 2019

Läs mer om Ing-Marie Anderssons forskningsprojekt och om övriga projekt i Anslagsomgång 4