Hon jämför chefers och medarbetares bilder av hälsosatsningar på arbetet

Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser får sällan de effekter man har tänkt sig. Henna Hasson, forskare på Karolinska Institutet, har beviljats anslag för att undersöka vad det betyder för insatserna om medarbetare och chefer har olika uppfattningar om arbetet och arbetsmiljön.

Henna Hasson är docent och ledare för forskningsgruppen Procome på Institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet. Hon har tidigare forskat på hälsofrämjande insatser med fokus på implementering inom vård och omsorg och i näringslivet. Nu startar hon ett projekt som ska analysera ledar- och medarbetarskattningar av hälsofrämjande insatser i både den offentliga och den privata sektorn.

– I tidigare forskning har man kunnat se att om medarbetare och chefer har olika uppfattning om till exempel ledarskap och arbetsklimat så mår arbetsgrupperna sämre och producerar mindre. Arbetstillfredsställelsen är lägre, helt enkelt, säger Henna Hasson.

– Skillnaden i synen på arbetsmiljön beror förmodligen på att chefer och medarbetare har olika positioner i organisationen och ser arbetsplatsen från olika vinklar. Vi är intresserade av att se om den här skillnaden får några konsekvenser för hälsofrämjande insatser och dess effekter på medarbetarnas hälsa. Inom ledarskapsforskningen är det ganska vanligt att man jämför chefers och medarbetares skattningar av ledarnas beteenden, men det har inte gjorts förut i samband med hälsofrämjande insatser.

Hur ska ni gå tillväga?
– Vi ska analysera data från fyra studier av hälsoinsatser som har gjorts i Sverige och i Danmark under flera års tid. Det är 2 300 chefer och medarbetare med en rad olika yrken inom hälso- och sjukvård, kommunala verksamheter och olika typer av produktionsföretag.

– Precis som chefer behöver ha självinsikt om hur de är som ledare behöver de förstå hur medarbetarna upplever sin arbetsmiljö och hälsofrämjande insatser. Kan man jämföra chefernas och medarbetarnas skattningar innan man gör själva insatsen är det lättare att planera hälsofrämjande aktiviteter utifrån att man har olika syn på arbetsmiljön.

Vad hoppas ni på av projektet?
– Vi hoppas kunna tydliggöra om de här skillnaderna mellan chefer och medarbetare har någon påverkan på resultaten av hälsofrämjande insatser. Och i så fall när och hur det visar sig, säger Henna Hasson.

– Vi vill också ta reda på om det skiljer sig mellan olika organisationer och yrken. Det är en aspekt som det inte har forskats på tidigare. Det är kanske så att i vissa yrken behöver chefer och medarbetare ha mer samsyn och i andra yrken mindre, det vet vi inte än.

Hur kommer chefer och medarbetare kunna ha användning av era resultat?
– Jag tänker att jämförelser av chefers och medarbetares skattningar skulle kunna bli ett verktyg man kan använda till exempel innan hälsofrämjande insatser planeras och genomförs eller i samband medarbetarundersökningar. Kan man göra en systematisk analys av hur man upplever arbetsmiljön innan man sätter igång en större och ofta kostsam insats finns det mycket att vinna på det.

 

Text och foto: Adam Fredholm

Fakta

Projekt:
Sitter vi i samma båt? Ledar- och medarbetarskattningar i samband med hälsofrämjande interventioner

Projektledare:
Henna Hasson, docent och ledare för forskningsgruppen Procome på Medical Management Centre vid Karolinska Institutet.

Organisation:
Institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet.

Projekttid:
2016-09-01–2019-08-31.

Finansiering:
3 448 000 kronor från AFA Försäkring.