Studie av psykosocial miljö och fysisk belastning i äldreomsorgen

Fysiskt och mentalt påfrestande arbete i äldreomsorgen kan orsaka muskuloskeletala besvär och leda till sjukfrånvaro. David Hallman, forskare på Högskolan i Gävle, ska undersöka hur psykosociala faktorer påverkar den fysiska belastningen i arbetet med äldre.

David Hallman är docent i arbetshälsovetenskap och har bland annat studerat mekanismer och riskfaktorer för långvarig smärta. I samarbete med Andreas Holtermann, på det nationella forskningscentret för arbetsmiljö i Köpenhamn, ska han nu undersöka sambanden mellan den psykosociala arbetsmiljön och fysisk belastning för medarbetare inom äldreomsorgen.

– Tidigare forskning har ofta fokuserat antingen på den fysiska belastningen eller på den psykosociala arbetsmiljön. Vi försöker titta på båda dessa områden och hur de hänger ihop. Det är väldigt spännande att man kan ha ett bredare angreppssätt och jag tror att vi kommer att kunna få bättre information om vad som egentligen är problemet i äldreomsorgens arbetsmiljö, säger David Hallman.

– Om man till exempel inför arbetshjälpmedel på en arbetsplats så är det inte säkert att de används på rätt sätt. Det kan vara så att kommunikationen mellan medarbetarna är det som avgör om och hur man använder hjälpmedlen. Då spelar det ingen roll vilka hjälpmedel man har och istället borde man kanske försöka få en bättre kommunikation i arbetsgruppen eller mellan chef och medarbetare.

Uppgifter om arbetsförhållanden, smärta och sjukfrånvaro

I projektet ska David Hallman och hans medarbetare analysera data från den så kallade DOSES-kohorten, som innehåller data från 20 äldreboenden i Köpenhamn. Materialet innefattar 553 medarbetare, 42 avdelningschefer och 17 högre chefer. Det går också att se hur deras kontakt med 1 500 brukare i äldreomsorgen ser ut.

– Vi har data som beskriver upplevelser av arbetsmiljö och besvär på olika nivåer i organisation på äldreboenden, för chefer, avdelningschefer, medarbetare och brukare. Det gör det möjligt att förstå var specifika insatser bör sättas in för att förbättra arbetsmiljön, säger David Hallman.

– I materialet ingår både medarbetarnas skattningar av hur ofta det förekommer tunga lyft och mätningar gjorda med en accelerometer som visar hur de rör sig och belastar kroppen. Alla medarbetare har också fått SMS i sina mobiltelefoner varje månad under ett helt år med frågor om smärtnivå och sjukfrånvaro. Det gör att vi får en detaljerad bild av hela tidsförloppet och kan koppla ihop det med olika riskfaktorer i arbetsmiljön.

Vad fick dig från början intresserad av psykosocial arbetsmiljö?
– Jag har en bakgrund inom psykologi. Sedan har jag jobbat med forskning om både fysisk aktivitet och mental belastning. Jag har alltid varit intresserad av att koppla det fysiska till psykosociala faktorer och stress, säger David Hallman.

– Vi vet ju att det finns sådana samband, speciellt i en yrkesgrupp som äldreomsorgen, där det förekommer både psykosociala och fysiska krav. Då måste man titta på helheten för att få användbara forskningsresultat. Så dels tycker jag att det är väldigt intressant att se hur de psykosociala och fysiska belastningarna samverkar vid uppkomsten av smärta, och dels är det viktigt för att förstå var man ska sätta in insatser för att förbättra arbetsmiljön.

Du nämnde kommunikationen i en organisation, kan du ge något mer exempel på hur kopplingen kan se ut mellan psykosociala förhållanden och fysisk belastning?
– Ja, man kan tänka sig att om man känner sig stressad så höjer man kanske arbetstempot och får en högre belastning på det sättet. Det kan också vara så att stress gör att man lyfter en brukare utan att använda hjälpmedel, vilket kan leda till tyngre lyft, obekväma arbetsställningar och ökad risk för besvär. Vi tror att det har betydelse för den fysiska belastningen hur man lägger upp arbetet i gruppen och just hur man kommunicerar med varandra.

Vad hoppas du på av projektet?
– Ja, vi hoppas kunna få fram resultat som pekar på hur sambanden ser ut mellan psykosociala förhållanden på olika nivåer i organisationen och fysisk belastning. Vi hoppas också öka kunskapen om var man ska sätta in åtgärder för att få en bättre arbetsmiljö i äldreomsorgen och för att på sikt minska de anställdas smärta och sjukfrånvaro, säger David Hallman.


Text: Adam Fredholm
Foto: Anna Sällberg

Projekt:
Betydelsen av psykosociala förhållanden i arbetsmiljön för fysisk belastning, smärta och sjukfrånvaro i äldreomsorgen.

Projektledare:
David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap.

Organisation:
Högskolan i Gävle.

Projekttid:
2018-09-01–2021-08-31.

Finansiering:
2 902 000 kronor från AFA Försäkring.

Anslagsomgång 2 – 2018

Läs mer om David Hallmans forskningsprojekt och om övriga projekt i Anslagsomgång 2 2018.