Ny modell ska förebygga mental arbetsbelastning

Arbete med montering i industrin ställer krav på den anställdes mentala förmåga att tolka information och fatta rätt beslut. Cecilia Berlin, forskare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, har beviljats anslag för att utveckla en modell för bedömning av kognitiv belastning vid monteringsarbete.

Cecilia Berlin är docent i produkt- och produktionsutveckling vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Hennes forskningsområde är ergonomi i samband med produktion och hennes ambition är att bidra till hållbara arbetsplatser som tar till vara medarbetarnas individuella förmågor. I sitt nya projekt ska hon utveckla en modell med vilken man i förebyggande syfte ska kunna avgöra om en arbetsplats eller ett arbetsmoment medför kognitiva eller fysiska hälsorisker.

– Allt arbete innebär både en mental och en fysisk exponering och just i monteringsarbetet tänker vi att det behövs fler verktyg för att man ska kunna göra sig en helhetsbild av belastningen, säger Cecilia Berlin.

– I lastbilsindustrin till exempel har man som montör en instruktion från kunden och ska sedan ur ett stort urval välja rätt komponenter för att sätta ihop den färdiga produkten. Den stora floran av komponenter påverkar den kognitiva belastningen, likaså instruktionens tydlighet och logistiken, hur länge man behöver leta efter varje komponent. Tidspress påverkar både möjligheten att komma i ordning rent fysiskt och den mentala belastningen, vilket kan orsaka arbetsrelaterad stress.

Arbetets organisation i fordonsindustrin

Modellen PreKo, prediktiv bedömning av kognitiv arbetsbelastning, ska utvecklas med hjälp av intervjuer med anställda i fordonsindustrin. Intervjuerna kommer att göras vid företagen Volvo Lastvagnar, Scania och de båda komponenttillverkarna IAC och Alfdex.

– Vi ska främst intervjua de som bestämmer i vilken ordning produkterna ska sättas ihop och hur material och komponenter ska vara tillgängliga på arbetsplatsen. Vi är också intresserade av hur de kommer fram till att medarbetarna ska rotera mellan uppgifterna alternativt specialisera sig på något moment i monteringen, säger Cecilia Berlin.

– Vår modell ska användas i proaktivt eller prediktivt syfte och det är sannolikt att den kan komma till användning både när man vill förändra en befintlig arbetsplats och när man bygger upp en helt ny. Det vi vill komma åt är att man i förväg ska tänka på om en förändring på själva arbetsplatsen eller i arbetsmetoden leder till en ökad belastning för montörerna.

I vilka branscher tänker ni att modellen kan vara användbar?
– Jag tänker att modellen kan vara användbar i alla sammanhang där man utövar hantverket i att sätta ihop en produkt. Mycket av det här går ut på att man får en mental belastning när man ska tolka information och när man logiskt och motoriskt ska lära sig hur man på bästa sätt monterar ihop en produkt. Kan modellen bidra till ökad förståelse för omständigheterna som monteringen sker i och hur arbetsprocessen kan underlättas, ja, då bör den kunna användas i olika branscher med liknande arbetsförhållanden.

Vad fick dig från början intresserad av kognitiv arbetsbelastning och ergonomi?
– Jag har alltid haft en förkärlek för ergonomi eftersom jag har tränat jiujitsu i många år. Det som gör det möjligt att utöva ergonomisk försvarskampsport är att man förstår hur man ska nå största möjliga effekt med minsta möjliga kraft. Under min tid som forskare har jag lärt mig att översynen av ergonomin på en arbetsplats måste vara väl förankrad för att fungera, alla måste vara intresserade av att göra det bättre, säger Cecilia Berlin.

– Sammankopplingen av ergonomi och kognitiv belastning i det här projektet är mycket min kollega Ann-Christine Falcks förtjänst. Det är lätt hänt att vi forskare blir experter i det ena eller det andra och sedan särar på de båda områdena, när det egentligen är självklart att kunskaperna hänger ihop. En modell bör ju förenkla tänkandet för den som använder den, så vårt jobb blir att koka ner det vi kan till en modell som är lätt för andra att tillämpa.

Vad hoppas du på av projektet?
– Jag hoppas att det bli lättare för de som tillämpar modellen att få en systemsyn, en helhetssyn, så att de inte låser sig vid att till exempel arbetsrotation eller lyfthjälpmedel är de enda metoderna för att förbättra arbetsmiljön för montörer i industrin. Att man lyfter blicken och förstår att hälsa är resultatet av alla kombinerade saker man utsätter en människa för, och inte bara en människa, utan alla människor som ska jobba i den omgivningen, säger Cecilia Berlin.

– Det vi önskar är att det prediktiva, det förebyggande arbetet, ska resultera i att färre människor skadar sig. Det kan låta banalt, men folk skadar sig fortfarande på sina arbetsplatser, så vi har en del kvar att göra.


Text: Adam Fredholm
Foto: Cecilia Berlin

Projekt:
Modell för prediktiv bedömning av kognitiv arbetsbelastning – PreKo.

Projektledare:
Cecilia Berlin, docent i produkt- och produktionsutveckling. 

Organisation:
Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Projekttid:
2018-01-01–2021-01-01.

Finansiering:
4 500 000 kronor från AFA Försäkring.