Ny metod för att bedöma om personer med hjärntrötthet orkar arbeta

Mental trötthet orsakad av utmattningssyndrom, hjärnskada eller sköldkörtelsjukdom begränsar förmågan att arbeta och gör vardagliga aktiviteter krävande. Birgitta Johansson, forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, ska utveckla en metod för bedömning av arbetsförmåga vid hjärntrötthet som kan ge säkrare diagnoser och bättre rehabilitering.

– Idag saknar läkare instrument för att bedöma arbetsförmågan hos personer som drabbats av mental trötthet, eller hjärntrötthet. När patienterna berättar hur de mår har läkarna svårt att sätta ord på deras tillstånd, säger Birgitta Johansson, docent i neurobiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

– Det finns inte något test som kan fånga den energilöshet mental trötthet innebär. Patienten kan samla all sin energi inför läkarbesöket och se ganska ok ut, men sedan orkar han eller hon inte göra något på resten av dagen. Att orka över tid är helt avgörande för hur det fungerar att arbeta och det är just bristen på ork som man som läkare inte ser vid korta möten.

Birgitta Johansson har arbetat med hjärntrötthet i närmare femton år. Som neuropsykolog på Sahlgrenska universitetssjukhusets rehabiliteringsklinik träffar hon personer som drabbats av hjärntrötthet till följd av olika former av hjärnskador. I samband med sin forskning träffar hon personer som råkat ut för utmattningssyndrom och sköldkörtelsjukdomar. Som forskare studerar hon bland annat hjärnans funktion för att försöka förstå bakgrunden till den mentala tröttheten.

– De senaste tio åren har vi använt ett skattningsformulär som heter Mental Fatigue Scale, MFS, både på avdelningen för rehabiliteringsmedicin och i forskningsstudier. MFS ger en god vägledande bild av om människor klarar att återgå till arbetet eller inte. Det vi ska göra i det nya forskningsprojektet är att kombinera det här formuläret med en annan skattningsskala som heter Work Ability Index, säger Birgitta Johansson.

– De båda skalorna ska ingå i en metod som vi tror kan ge en säkrare bedömning av arbetsförmåga vid mental trötthet. Ju kunnigare vi blir desto bättre kan vi hjälpa anställda i vården att anpassa sjukskrivning och återgång i arbete på ett sätt som fungerar och blir hållbart. Till det behöver vi en objektiv mätmetod och det saknar vi idag.

Skalor som speglar patienters tillstånd

Via vårdcentraler hoppas Birgitta Johansson och hennes kollegor få kontakt med 300 personer som drabbats av mental trötthet. Tanken är att ta reda på hur de båda skattningsverktygen speglar dessa personers arbetsförmåga.

– Vi kommer att skicka ut formulären till patienterna och be dem skatta hur de fungerar i vardagen. På så sätt hoppas vi få in uppgifter om personer som klarar av att arbeta, andra som försöker arbeta trots att de inte mår bra och personer som inte kan arbeta. Då kan vi se var på skattningsskalorna svaren hamnar och få bättre förståelse för hur skalorna avspeglar hur patienterna faktiskt mår, säger hon.

– Människor som drabbas av hjärntrötthet prioriterar ofta jobbet. Och så orkar de inte umgås med familj och vänner på fritiden. Ska man hålla över tid måste ens energi räcka längre än en arbetsdag, den måste räcka hela veckan, nästa månad och hela året. Det måste också finnas ett liv efter arbetsdagens slut.

Vad hoppas du på av projektet?
– Jag hoppas att vi ska kunna visa att med de här skattningsskalorna kan man få god hjälp att förstå var patienter med hjärntrötthet befinner sig. Och att man ska kunna relatera resultaten från skalorna till om dessa patienter klarar av att arbeta eller behöver vara sjukskrivna. Jag hoppas helt enkelt att den metod vi ska ta fram kan vara en god hjälp, inte minst inom primärvården, för bedömning av arbetsförmåga vid hjärntrötthet.

Vad fick dig från början intresserad av mental trötthet?
– Jag jobbade på rehabiliteringsklinik och mötte de där människorna och förstod inte riktigt vad det var de led av. Som neuropsykolog gjorde jag tester på patienterna och det kunde se ok ut, men ändå fungerade det inte för dem att arbeta. Framför allt var det många välutbildade och läsvana människor som beskrev att de inte längre orkade läsa, säger Birgitta Johansson.

– Så jag blev intresserad och insåg att det här är ett område man inte vet så mycket om och som det inte har forskats så mycket inom. Jag kan tycka att det sakta börjar bli bättre, men vi har fortfarande dålig kunskap om mental trötthet.


Text: Adam Fredholm
Foto: Jan-Olof Karlsson

Projekt:
Metod för att bedöma arbetsförmåga vid mental trötthet vid olika sjukdomstillstånd.

Projektledare:
Birgitta Johansson, docent i neurobiologi.

Organisation:
Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Projekttid:
2019-07-01–2021-06-30.

Finansiering:
1 037 000 kronor från AFA Försäkring.

Anslagsomgång 2 – 2019

Läs mer om Birgitta Johanssons forskningsprojekt och om övriga projekt i Anslagsomgång 2