Metoder för systemutveckling kan ge bättre digital arbetsmiljö

Krångliga IT-system i hälso- och sjukvården orsakar både fysiska och psykosociala arbetsmiljöproblem, men det tar man sällan hänsyn till när man utvecklar datorsystem. Åsa Cajander, forskare vid Uppsala universitet, ska studera den digitala arbetsmiljön inom vård och administration och vidareutveckla tre metoder för systemutveckling.

– Tidigare forskning om hur man jobbar i IT-projekt visar att man sällan eller aldrig tänker på arbetsmiljökonsekvenser, säger Åsa Cajander, professor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet.

– Vi ska kartlägga den digitala arbetsmiljön i hälso- och sjukvården och inom administrativt arbete och titta på hur den senaste tekniken påverkar arbetsmiljön. Vi planerar att titta närmare på automatisering och artificiell intelligens.

Åsa Cajander arbetade som IT-konsult innan hon 2002 började forska på digitalisering och arbetsmiljöfrågor. Hon har bland annat medverkat i ett forskningsprojekt om digitalisering och hälsa i staten och har ett pågående projekt om sjuksköterskors digitala arbetsmiljö. Nu ska hon undersöka hur man kan få med arbetsmiljöperspektivet redan i utvecklingen av datorsystem.

– Det finns metoder inom systemutveckling som tar hänsyn till användbarhet. De tre metoder som är populärast idag är en som bygger på personas, en som kallas tänka högt och en så kallad heuristisk utvärdering, där man utvärderar gränssnitt utifrån vissa tumregler, säger Åsa Cajander.

– Vi har valt att försöka vidareutveckla dessa tre metoder tillsammans med systemutvecklare i workshoppar och med hjälp av intervjuer. Tanken är att vi ska inkludera arbetsmiljöfrågor i den verktygslåda man använder när man jobbar med IT-utveckling.

Undersökning av digital arbetsmiljö i vården

Nästa steg i projektet är att undersöka den digitala arbetsmiljön i hälso- och sjukvården och i administrativa yrken. Åsa Cajander och hennes kollegor ska studera hur anställda inom både vård och administration arbetar med IT-system och hur det påverkar deras arbetsmiljö.

– Vi planerar att studera den digitala arbetsmiljön i Region Uppsala, både i vården och i andra delar av deras verksamhet. Vi har också kontakter i Uppsala kommun och i Region Stockholm och hoppas kunna göra detsamma där. Eventuellt kommer vi att komplettera det med studier av arbetsmiljön inom administrationen på ett universitet på Island, där en av mina kollegor har kontakter.

Vad hoppas du på av projektet?
– Det här projektet har en ovanlig komponent och det är att vi samarbetar med Prevent. De kommer att vara med under projektets gång och sedan kommer de ta emot och förvalta resultatet, det vill säga de vidareutvecklade metoderna och ett utbildningsmaterial vi ska ta fram om hur man jobbar med metoderna.

– Prevent kommer att använda vårt resultat i sina utbildningar. Det kommer också att ligga som ett webbutbildningsmaterial på deras webbplats. Jag hoppas på den idén, att någon tar emot forskningsresultat och marknadsför det, förvaltar det och ser till att det blir använt. Jag hoppas att det kan bidra till verklig förändring inom området digital arbetsmiljö.

Vad fick dig från början intresserad av digital arbetsmiljö?
– Jag jobbade som konsult runt år 2000 på ett stort internationellt IT-bolag och såg konsekvenserna av IT-systemen ute på arbetsplatserna. Jag såg användarnas frustration, jag såg teknostressen och hur det påverkade arbetsupplägget och arbetsprocesserna. Och jag ville verkligen försöka bidra till att lösa det problemet och försöka göra den digitala arbetsmiljön bättre, säger Åsa Cajander.


Text: Adam Fredholm
Foto: Kajsa Örjavik, Uppsala universitet

Projekt:
Systemutveckling för digital arbetsmiljö (STRIA).

Projektledare:
Åsa Cajander, professor i människa-datorinteraktion.

Organisation:
Uppsala universitet.

Projekttid:
2019-05-01–2022-04-30.

Finansiering:
3 678 000 kronor från AFA Försäkring.