Forskning om individuella arbetsscheman i vården kan främja medarbetarnas hälsa

Vårdanställda får ofta vara med och utforma sina arbetsscheman, men det är inte alltid de eller deras chefer har kunskap om hur arbetstiderna påverkar återhämtningen. Anna Dahlgren, forskare vid Karolinska Institutet, ska undersöka hur den individuella schemaplaneringen används för att se hur den kan främja personalens hälsa och bidra till en bättre vård.

– Generellt så vet man att möjligheten att påverka sina arbetstider ger en bättre balans mellan arbete och fritid, säger Anna Dahlgren, doktor i psykologi vid Karolinska Institutet, i Stockholm.

– Och det finns studier som pekar på att det kan fungera som en buffert mot arbetsrelaterad stress. Så det finns en stor potential med individuell schemaplanering.

Anna Dahlgren har tidigare studerat kopplingar mellan arbetstid och hälsa för sjömän, byggnadsarbetare, kontorspersonal och läkare. Nyligen har hon i ett forskningsprojekt finansierat av AFA Försäkring utvärderat ett program för återhämtning för nyutexaminerade sjuksköterskor. Nu ska hon kartlägga vilka olika system för individuell schemaplanering som förekommer i vården och se hur de kan användas för att gynna de anställdas hälsa.

– Processen för schemaplanering kan variera mellan olika arbetsplatser, men ofta börjar den med att medarbetarna lägger in önskemål om när de vill jobba. Sedan jämkar den person som har rollen som schemaläggare önskemålen med behovet av kompetenser vid olika tidpunkter på dygnet. Därefter kan chefen godkänna schemat eller föreslå ändringar, säger Anna Dahlgren.

– Vi ska intervjua undersköterskor, sjuksköterskor, schemaläggare och chefer för att ta reda på vilket stöd man behöver för att få schemaplaneringen att fungera bra. Vi kommer också att skicka ut en enkät till de olika yrkesgrupperna för att se om vi kan hitta samband mellan individuella scheman och hälsa.

Arbetstidens betydelse för återhämtning

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift för organisatorisk och social arbetsmiljö, den så kallade AFS:en, är det arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetarnas arbetstider inte leder till ohälsa. Skiftarbete och nattarbete är exempel på arbetspass som kan medföra risk för ohälsa.

– Arbetstiderna måste ge möjlighet till sömn och vila mellan passen. Det finns ergonomiska riktlinjer man kan använda vid schemaläggning, till exempel bör man begränsa antalet nattpass i rad och undvika korta vilotider mellan arbetspassen. Sedan är det väl inte alltid säkert att varken medarbetare eller chefer egentligen har kunskap om hur arbetstiderna påverkar återhämtningen. Det finns också en risk att man lägger scheman som kan fungera på kort sikt men som på längre sikt kan äventyra hälsan, säger Anna Dahlgren.

– I projektet där vi studerade sjuksköterskors återhämtning visade det sig att många av dem inte fått någon introduktion i hur de skulle planera sina arbetstider på ett hälsosamt sätt. Oavsett hur man planerar scheman i vården finns det alltid pass som medför en viss hälsorisk, till exempel kommer nattpass alltid att vara ett riskpass eftersom den biologiska dygnsrytmen går ner under natten. Att få ihop bra scheman är komplext och kan också påverkas av att man har exempelvis bristande förutsättningar i form av otillräcklig bemanning, dåligt IT-stöd eller otydlig ledning.

Vad hoppas ni på av projektet?
– Vi hoppas att få ökad kunskap om individuell schemaplanering så att vi kan ta fram riktlinjer och ge råd till arbetsplatser som använder den här typen av schemaläggning.

Vad fick dig från början intresserad av arbetstider och schemaplanering?
– Det började med att jag var intresserad av sömn. Arbetstider påverkar ju förutsättningarna för sömn, återhämtning och hälsa, så det var utifrån det som intresset väcktes, säger Anna Dahlgren.


Text och foto: Adam Fredholm

Projekt:
Hur kan man inom vården uppnå långsiktigt hållbara och attraktiva arbetstider med en individuell schemaplanering (ISP)?

Projektledare:
Anna Dahlgren, doktor i psykologi.

Organisation:
Karolinska Institutet.

Projekttid:
2019-04-01–2022-03-31.

Finansiering:
4 294 000 kronor från AFA Försäkring.

Anslagsomgång 4 – 2018

Läs mer om Anna Dahlgrens forskningsprojekt och om övriga projekt i Anslagsomgång 4.