Anslagsomgång 2 – 2018

Hörselskonande användning av in-ear-monitorer, smarta kläder för bedömning av arbetsergonomi och den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för fysisk belastning. Det är ämnena för tre av de åtta forskningsprojekt som beviljats totalt 21 487 000 kronor av AFA Försäkring i 2018 års andra omslagsomgång.

In-ear-monitorering – en hörselsäker lösning för framtidens musicerande?
Hörlurar som placeras i hörselgången, så kallade in-ear-monitorer, används av musiker för att undvika skadliga ljudnivåer på scen. Ökad kunskap om hur monitorerna bör användas kan minska risken för hörselskador och bidra till lägre ljudnivå i konsertlokaler, vilket också kan skona hörseln hos publik, serveringspersonal och ordningsvakter.

Arne Nykänen, vid Luleå tekniska universitet, tilldelas 3 196 000 kronor för att kartlägga musikers användning av in-ear-monitorer, utveckla teknik och metodik för musicerande på säker ljudnivå och ta fram utbildningsmaterial. Mätning av ljudnivåer vid konserter, intervjuer med musiker och ljudtekniker och enkäter kombineras med ljudtekniska experiment i laboratoriemiljö.

Projektet pågår till och med 2021 och förväntas ge kunskap om hur in-ear-monitorer ska användas på ett säkert sätt och leda till metoder som kan minska riskerna för musikrelaterade hörselskador. Kunskaperna väntas på sikt kunna bidra till utveckling av aktiva hörselskydd som kan användas också inom andra områden.

Arne Nykänen, biträdande professor i teknisk akustik vid Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser vid Luleå tekniska universitet, tel: 0920–49 21 39, e-post: arne.nykanen@ltu.se.

Smarta kläder för kostnadseffektiva valida riskbedömningar och direkt ergonomisk feedback
Bedömning av arbetsställningar för att förebygga belastningsbesvär görs oftast av ergonomer och är resurskrävande. En T-shirt och en handske med sensorer som mäter arbetsställningar kan både ge effektivare bedömningar och bidra till bättre arbetsteknik genom så kallad biofeedback i form av vibrationer i berörd kroppsdel.

Mikael Forsman, vid Karolinska Institutet, tilldelas 4 140 000 kronor för att optimera det bärbara systemet, undersöka dess påverkan på arbetsteknik och utvärdera om systemet kan ge exponeringsmätningar till lägre kostnad och med högre kvalitet än dagens observationsbaserade bedömningar. Systemet testas på kassapersonal och montörer i fordonsindustrin för att samla in data om arbetsställningar och rörelser av rygg, armar och handleder.

Studien pågår till och med 2021 och förväntas ge stöd för om så kallad vibrotaktil feedback kan förändra arbetsteknik och om systemet kan ge kostnadseffektiva riskbedömningar. Utfallet kommer att kunna ligga till grund för bättre utformade arbetsplatser och kan på sikt minska antalet arbetsskador och sjukskrivningar.

Mikael Forsman, professor i ergonomi vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet, tel: 070–491 01 96, e-post: mikael.forsman@ki.se.

Betydelsen av psykosociala förhållanden i arbetsmiljön för fysisk belastning, smärta och sjukfrånvaro i äldreomsorgen
Höga fysiska och psykosociala arbetskrav inom äldreomsorgen bidrar till muskuloskeletala besvär och sjukfrånvaro. Ökad kunskap om psykosociala faktorers betydelse för den fysiska belastningen kan göra det möjligt att ge rekommendationer om hur arbetet inom äldreomsorgen bör organiseras för att främja en god arbetsmiljö.

David Hallman, vid Högskolan i Gävle, tilldelas 2 902 000 kronor för att analysera data från den danska DOSES-studien och upplevelser av psykosociala faktorer på chefs-, avdelnings- och medarbetarnivå. I projektet ingår en analys av data i urvalet om fysisk belastning och användning av hjälpmedel.

Projektet pågår till och med augusti 2021 och förväntas generera kunskap om insatser på organisations-, chefs- och medarbetarnivå som kan förebygga skadlig fysisk belastning och sjukfrånvaro i äldreomsorgen.

David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, tel: 026–64 84 39, e-post: david.hallman@hig.se.

Mätmetodik, bedömning och åtgärder av högfrekventa vibrationer för minskade vibrationsskador
Trots att vibrationsskador är den vanligaste godkända arbetssjukdomen omfattar dagens föreskrifter och lagstiftning inte vibrationer över 1 250 Hz. En metod för att mäta högfrekventa vibrationer gör det möjligt att välja lågvibrerande maskiner och kan därmed skona yrkesgrupper som arbetar med handhållna maskiner från vibrationsskador.

Hans Lindell, vid Swerea IVF, tilldelas 3 199 000 kronor för att utveckla en mät- och utvärderingsmetod för högfrekventa vibrationer. I projektet ingår att undersöka samband mellan maskiner och negativa hälsoeffekter och att utvärdera skyddsutrustning som vibrationsreducerande handskar.

Projektet pågår till och med augusti 2021 och väntas leda till minskade vibrationsskador orsakade av högfrekventa vibrationer och på sikt också till en ny standard som kan ligga till grund för reglering av vibrationsexponering.

Hans Lindell, teknologie licentiat vid Swerea IVF, tel: 031–706 60 02, e-post: hans.lindell@swerea.se.

RAMP 2.0 för systematisk riskhantering på företag
Företag som hanterar belastningsrisker för nacke, armar och rygg med verktyget RAMP efterfrågar en utveckling av verktyget för att kunna beräkna belastningsrisk på händer. Syftet med RAMP 2.0 är utveckla ett användarvänligt verktyg som inkluderar risker för belastning på händer och som automatiskt förser användaren med data.

Linda Rose, vid Kungliga Tekniska Högskolan, tilldelas 3 184 000 kronor för att i samarbete med företag i tillverkningsindustrin, installationsbranschen och tandvården utveckla riskhanteringsverktyget RAMP 2.0. Workshoppar för kartläggning av behov och utveckling av prototyper kommer att följas av driftsättning av det färdiga verktyget.

Projektet pågår till och med september 2021 och förväntas bidra till förbättrad arbetsmiljö och minskade belastningsskador inom till exempel arbete i kassa, installation och montering samt tandvård. Kunskap från projektet väntas också komma andra forskningsprojekt till nytta.

Linda Rose, teknologie doktor vid Kungliga Tekniska Högskolan, tel: 08–790 94 96, e-post: linda.rose@sth.kth.se.

Behandling av bäckensmärta hos kvinnor
Menstruationsrelaterad smärta är en vanlig orsak till unga kvinnors frånvaro från arbete och skola och kan leda till kronisk bäckensmärta. Hormonet melatonin kan vara ett alternativ till beroendeframkallande smärtläkemedel och kan både lindra smärta och öka livskvaliteten för de drabbade.

Lena Marions, vid Karolinska Institutet, tilldelas 700 000 kronor för att i två studier undersöka den smärtstillande effekten av melatonin för kvinnor med svår mensvärk respektive bäckensmärta orsakad av endometrios, livmodersslemhinna utanför livmodern. Utvärdering av hormonets effekt på smärta kommer att göras av deltagarna själva och med hjälp av mätinstrumentet GCS, Global Catastrophizing Scale.

Projektet pågår till och med 2019 och förväntas ge kunskap om melatonin kan förhindra kronisk smärta och minska unga kvinnors frånvaro från arbete, skola och andra aktiviteter.

Lena Marions, docent i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet, tel: 070–493 68 26, e-post: lena.marions@ki.se.

Handledsartros; orsaker, behandling och resultat
Artros i handleden innebär att ledbroskets stötdämpande funktion försämras och drabbar personer i arbetsför ålder. Ökad kunskap om handledsartros kan ge bättre behandling med bibehållen arbetsförmåga och möjlighet att identifiera patienter som behöver extra stöd och rehabilitering efter en artrosoperation.

Maria Wilcke, vid Karolinska Institutet, tilldelas 1 166 000 kronor för att kartlägga båtbensfrakturer och risken att de orsakar artros, utvärdera operationstekniker och undersöka psykologiska faktorers inverkan på resultatet av artrosoperationer. Data hämtas från Socialstyrelsens patientregister, Handkirurgiska kliniken på Södersjukhuset och vid kliniska studier med runt 200 deltagare.

Projektet bygger vidare på ett tidigare projekt finansierat av AFA Försäkring, pågår till och med juli 2021 och förväntas ge ny kunskap om handledsartros som kan komma patienter till nytta i form av bättre behandling och ökad livskvalitet.

Maria Wilcke, doktor i medicin vid Karolinska Institutet, tel: 070–829 46 13, e-post: maria.wilcke@sll.se.

Strategisk samverkan – utvärdering och utveckling av nya arbetssätt inom arbetsmiljöarbetet i offentlig sektor
Arbetsrelaterad ohälsa behandlas idag ofta med rehabilitering av individen, samtidigt som arbetsplatsen och dess organisation har stor betydelse för medarbetarnas hälsa. För att utveckla ett förebyggande arbetsmiljöarbete som främjar hälsosamma arbetsplatser behöver chefer, företagshälsovård och HR-avdelningar samverka och fånga upp tidiga signaler på ohälsa.

Ewa Wikström, vid Göteborgs universitet, tilldelas 3 000 000 kronor för att utvärdera effekterna av en arbetsmiljösatsning i Västra Götalandsregionen och arbetsmiljöarbetet i tre förvaltningar samt utveckla ett arbetssätt för strategiskt och processinriktat arbete med att främja arbetsmiljö och förebygga ohälsa. Erfarenheter kommer att samlas in genom intervjuer med chefer, experter inom företagshälsovård och HR och medarbetare.

Projektet pågår till och med augusti 2021 och förväntas ge ökad kunskap om hur förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete kan utvecklas och hur samverkan mellan chefer, företagshälsovård och HR-avdelningar kan utformas. Spridning av kunskapen kan bidra till ett hållbart arbetsliv.

Ewa Wikström, professor i management och organisation på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, tel: 031–786 44 89, e-post: ewa.wikstrom@handels.gu.se.

Studie av samband mellan psykosocial miljö och fysisk belastning i äldreomsorgen

David Hallman, forskare på Högskolan i Gävle, ska undersöka hur psykosociala faktorer påverkar den fysiska belastningen i arbetet med äldre.

Läs mer om forskningsprojektet

Forskning om musikers medhörning kan förebygga hörselskador

Arne Nykänen, forskare vid Luleå tekniska universitet, ska studera hur så kallade in-ear-monitorer kan användas för att minska risken för hörselskador hos musiker, publik och krogpersonal.

Läs mer om forskningsprojektet

Smarta kläder kan ge bättre ergonomiska riskbedömningar

Mikael Forsman, forskare på Karolinska Institutet, ska undersöka om kläder med sensorer kan ge bättre bedömningar av arbetsställningar och till och med en varning om man till exempel håller armen i fel vinkel.

Läs mer om projektet