Anslagsomgång 4 – 2019

Säkrare arbetsmiljö inom hästnäringen, kartläggning av hälsofarliga rengöringsmedel och förstoringsglasögon för kirurger. Det är ämnena för tre av de tretton forskningsprojekt som beviljats sammanlagt 29 682 000 kronor av AFA Försäkring i 2019 års fjärde anslagsomgång.

Säker hästnäring
Ridskolor och travstall rapporterar in många arbetsolyckor och har ofta brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ökad kunskap om hur arbetsvillkor och arbetsmiljö inom hästnäringen inverkar på hälsa och säkerhet kan gynna det förebyggande arbetet och bidra till färre olycksfall, minskad sjukfrånvaro och ökad lönsamhet.

Ing-Marie Andersson, vid Högskolan Dalarna, tilldelas 2 983 000 kronor för att utveckla metoder för ett systematiskt arbetsmiljöarbete i hästnäringen genom riskbedömningar, enkätstudier och workshoppar på fyra ridskolor och fyra travstall. I projektet ingår att producera ett digitalt material som kan hjälpa ridskolor och travstall att komma igång med arbetsmiljöarbete.

Projektet pågår till och med januari 2023 och förväntas leda till ökad kunskap om arbetsmiljön inom hästnäringen. Projektet väntas också resultera i konkreta metoder och verktyg för att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet och därigenom minska antalet olyckor i branschen.

Ing-Marie Andersson, professor i arbetsvetenskap, Högskolan Dalarna, tel: 070–656 70 20, e-post: ima@du.se.

Kemiska risker med rengöringsmedel i arbetslivet
Rengöringsmedel används på de flesta arbetsplatser och är en vanlig orsak till kemiska skador, luftvägsbesvär och hudsjukdomar. Idag saknas övergripande kunskap om rengöringsmedlens negativa hälsoeffekter. En kunskapssammanställning och en granskning av medlens säkerhetsdatablad kan bidra till att förebygga skador och sjukdomar orsakade av dessa produkter.

Linda Schenk, vid Karolinska Institutet, tilldelas 3 822 000 kronor för att kartlägga användningen av rengöringsmedel i Sverige och undersöka medlens innehåll och hälsopåverkan. Analys av kemiska olyckor, arbetsskador och av säkerhetsdatablad kommer att kombineras med exponeringsmätningar på arbetsplatser och datamodellering.

Projektet pågår till och med februari 2023 och förväntas ge en överblick över medel för rengöring i arbetslivet och dess effekter på användarnas hälsa. Resultaten väntas främja arbetet med att förebygga skador och sjukdomar orsakade av rengöringsmedel och ge exempel på hur säkerhetsdatablad kan förbättras.

Linda Schenk, docent i toxikologisk riskhantering, Karolinska Institutet, tel: 08–524 879 68, e-post: linda.schenk@ki.se.

Nya prismatiska förstoringsglasögon för att minska kirurgers nackbelastning
Kirurger får ofta nackbesvär av att arbeta framåtlutade med förstorande glasögonluppar och pannlampa. Idag finns prismatiska luppar som bryter synfältet nedåt och möjliggör en mer upprätt nackposition. Tester och utvärdering av denna typ av lupp kan bidra till ökad användning av prismatiska luppar inom kirurgin och minska kirurgers nackbelastning.

Mikael Forsman, vid Kungliga tekniska högskolan, tilldelas 2 327 000 kronor för att testa prismatiska luppar vid kirurgiska arbetsuppgifter och jämföra användbarhet och påverkan på fysisk belastning med konventionella luppar. Tester kommer att göras tillsammans med medicinstudenter och kirurger. Utvärdering av lupparna kommer att ske med hjälp av intervjuer, frågeformulär och mätningar av arbetsställningar och muskelaktivitet.

Projektet pågår till och med januari 2022 och förväntas ge ökad kunskap om prismatiska luppars användbarhet, ergonomi och effekt på produktivitet och kvalitet vid kirurgiska arbetsuppgifter. Positiva testresultat väntas leda till ökad användning av prismatiska luppar inom kirurgin och en minskning av kirurgers fysiska belastning och nackbesvär.

Mikael Forsman, professor i ergonomi, KTH, tel: 070–491 01 96, e-post: miforsm@kth.se.

Det ingår väl i jobbet? Undersköterskors och sjuksköterskors utsatthet för hot och våld på arbetet och chefers handlingsstrategier
Hot och våld är ett växande arbetsmiljöproblem för undersköterskor och sjuksköterskor.
Eftersom hotfulla och våldsamma händelser i vården inte alltid anmäls saknas det kunskap om hur vanligt detta är och vilka konsekvenser det får. Ökad kunskap om undersköterskors och sjuksköterskors utsatthet för hot och våld och hur chefer hanterar denna typ av händelser kan bidra till bättre arbetsmiljö och hälsa för vårdpersonal.

Jenny Jakobsson, vid Malmö universitet, tilldelas 2 507 000 kronor för att undersöka hur undersköterskor och sjuksköterskor utsätts för hot och våld och hur det påverkar dem genom en enkätstudie. I projektet ingår även att ta reda på vilka strategier chefer använder för att hantera hotfulla och våldsamma situationer och vilket organisatoriskt stöd som behövs för att främja en trygg arbetsmiljö.

Projektet pågår till och med december 2022 och förväntas ge insikt i hur utsatta undersköterskor och sjuksköterskor är i det dagliga arbetet på vårdavdelningar och hur det påverkar dem. Projektet väntas också ge en bild av hur chefer hanterar hot och våld och hur arbetsmiljön i vården kan bli tryggare. Resultaten väntas kunna spridas i form av rekommendationer och åtgärdsförslag och på sikt bidra till minskad ohälsa och sjukfrånvaro på grund av hot och våld.

Jenny Jakobsson, biträdande lektor i vårdvetenskap, Malmö universitet, tel: 076–145 72 85, e-post: jenny.jakobsson@mau.se.

Vilka kombinationer av skiftschemakarakteristika är värst och vilka är mest attraktiva? Påverkar yrke eller kön?
Att skiftarbete med nattarbete kan ha negativa effekter på hälsan är känt, men kunskap saknas om hur skiftarbetaren själv ser på sina arbetstider. Ett tidigare projekt visade att kort framförhållning och kort dygnsvila upplevdes som mer problematiskt än nattskift. Analyser av hur olika arbetsscheman upplevs och påverkar trötthet, familjeliv och hälsa samt betydelsen av inflytande över arbetstider kan tydliggöra vilka inslag i ett skiftschema som gör det mer eller mindre attraktivt.

Göran Kecklund, vid Stockholm universitet, tilldelas 2 639 000 kronor för att genom nya analyser av tidigare insamlad data undersöka vilka typer av scheman skiftarbetare upplever som bäst respektive värst och vilka som är förenade med trötthet, sömnproblem, familjetidsproblem, olycksrisk och ohälsa. I projektet ingår att undersöka om stress eller hög fysisk arbetsbelastning gör att scheman upplevs mer negativa och om inflytande över schemat motverkar negativa effekter. Jämförelser kommer att göras mellan arbetare och tjänstemän, kvinnor och män samt yngre och äldre.

Projektet pågår till och med december 2021 och förväntas ge ny kunskap om vad som gör ett skiftarbetsschema mer eller mindre attraktivt. Kunskapen väntas komma till användning när arbetsgivare och fackliga representanter skapar scheman och kan ge skiftarbetare en tydligare bild av vad i olika scheman som är bra respektive mindre bra.

Göran Kecklund, professor i psykobiologisk sömnforskning, Stockholms universitet, tel: 073–707 89 12, e-post: goran.kecklund@stressforskning.su.se.

Hur påverkar ett personcentrerat arbetssätt sjukvårdspersonalens arbetstillfredsställelse, arbetsstress och psykosociala arbetsmiljö?
Personcentrerad vård är en modell där patienten är en partner i planering och genomförande av vården. Tidigare studier visar att arbetssättet kan ha positiva effekter för patienter, som till exempel kortare slutenvård. Kunskapen om dess effekt på vårdpersonalens arbetsmiljö och hälsa är däremot begränsad. Ökad kunskap om hur ett personcentrerat arbetssätt påverkar arbetstillfredsställelse, stress och psykosocial arbetsmiljö kan visa om modellen har potential att minska personalomsättning och sjukfrånvaro i vården.

Inger Ekman, vid Göteborgs universitet, tilldelas 1 647 000 kronor för att undersöka hur anställdas arbetstillfredsställelse och arbetsrelaterade hälsa påverkas på sjukhusavdelningar som inför personcentrerad vård som arbetssätt. Enkäter skickas ut innan, under och efter införandet av arbetsmodellen. I studien ingår också att genom intervjuer ta reda på vilka hinder och möjligheter personalen upplever att modellen medför.

Projektet pågår till och med september 2021 och förväntas visa om ett personcentrerat arbetssätt kan minska stress, personalomsättning och sjukfrånvaro. Projektet ingår i en plattform för kunskapsdelning och införande av personcentrerad vård och resultaten väntas kunna vara till hjälp för sjukhus och regioner som planerar att införa modellen.

Inger Ekman, senior professor i vårdvetenskap, Göteborgs universitet, tel: 073–707 89 12, e-post: inger.ekman@gu.se.

Förändring av vardagens aktiviteter hos personer med depression och ångest efter arbetsterapeutisk rehabilitering
Sjukskrivning för psykisk ohälsa ökar och de vanligaste diagnoserna är depression och ångest. Kunskap saknas om hur de sjukskrivna upplever vardagliga aktiviteter som skötsel av hem, sociala relationer och fritidsaktiviteter relaterat till arbetsförmåga. Ökad kunskap om hur personer med depression och ångest upplever vardagen kan vara till hjälp vid rehabilitering och bidra till minskad ohälsa och sjukfrånvaro för individen.

Petra Wagman, vid Jönköping University, tilldelas 848 000 kronor för att genom analys av data insamlad i ett pågående projekt studera hur personer med depression och ångest upplever vardagliga aktiviteter före och efter rehabilitering. Upplevelserna kommer att mätas vid tre tidpunkter under ett år och jämförelser göras mellan patienter som arbetat/återgått i arbete respektive varit sjukskrivna.

Projektet pågår till och med juni 2023 och förväntas leda till ny kunskap om upplevelsen av vardagsaktiviteter i relation till arbetsförmåga hos personer med depression och ångest. Resultaten väntas bidra till bättre hälsa och ökad arbetsförmåga för individen och kan vara till nytta för arbetsgivare, Försäkringskassan och vården vid rehabilitering.

Petra Wagman, docent i arbetsterapi, Jönköping University, tel: 073–910 16 87, e-post: petra.wagman@ju.se.

Personlig skyddsutrustning – strategier och rekommendationer för ökad användning genom anpassning till användare, uppgift och kontext
På senare år har arbetsolyckor som leder till sjukfrånvaro ökat och fortfarande inträffar tillbud som hade kunnat förebyggas med rätt personlig skyddsutrustning. I byggbranschen och fartygsbranschen finns arbetsmiljöer där olyckor inträffar på grund av felaktig användning av skyddande utrustning. En analys av hur personlig skyddsutrustning används i dessa branscher och utformning av rekommendationer för ökad användning kan bidra till att minska antalet arbetsolyckor och skador.

Anna-Lisa Osvalder, vid Chalmers tekniska högskola, tilldelas 2 794 000 kronor för att kartlägga orsakerna till att personlig skyddsutrustning används, används fel eller inte används alls på företag i bygg- respektive fartygsbranschen. I projektet ingår litteraturstudier, användarstudier, utvärdering av skyddsutrustning samt utveckling av strategier och rekommendationer för ökad användningen av skyddsutrustning genom anpassning till användare och arbetsuppgift.

Projektet pågår till och med mars 2022 och förväntas generera kunskap om orsakerna till att skyddsutrustning inte används eller används på ett felaktigt sätt. De strategier och rekommendationer som ska tas fram väntas kunna hjälpa organisationer i olika branscher att öka användningen av rätt personlig skyddsutrustning.

Anna-Lisa Osvalder, professor i människa-maskinsystem, Chalmers tekniska högskola, tel: 031–772 36 43, e-post: alos@chalmers.se.

Utveckling av en effektiv screeningmetod samt kunskapsspridning för att förebygga spontan antändning i isoleringsmaterial
När isoleringsmaterial som mineralull kommer i kontakt med brännbar vätska kan en självuppvärmningsprocess starta och leda till brand. Isoleringsbränder i kemisk industri och maskinrum förekommer trots förebyggande arbete. Ökad kunskap om självuppvärmning och framtagande av en metod för bedömning av risken för detta kan bidra till en säkrare arbetsmiljö på arbetsplatser där isolering riskerar att komma i kontakt med kemiska ämnen.

Sixten Dahlbom, vid RISE Research Institutes of Sweden AB, tilldelas 1 749 000 kronor för att undersöka värmeutvecklingen i olika kombinationer av isoleringsmaterial och kemiska föreningar och därigenom göra det möjligt att förutspå isoleringsbränder. I projektet ingår att samla in erfarenheter från industrin och att utveckla en metod för bedömning av risk för självantändning av isoleringsmaterial.

Projektet pågår till mitten av februari 2023 och förväntas ge ökad kunskap om självuppvärmning i isolering och resultera i en metod för bedömning av sannolikheten för självantänd brand.

Sixten Dahlbom, civilingenjör i kemiteknik och projektledare, RISE Research Institutes of Sweden AB, tel: 0706–52 55 50, e-post: sixten.dahlbom@ri.se.

Nya mätmetoder och biologisk övervakning för att identifiera effektiva preventiva åtgärder samt hälsorisker hos svetsare
Vid svetsning uppstår gaser och små kemiska partiklar som kan vara skadliga för luftvägarna och hjärt- och kärlsystemet. Ökad kunskap om exponering, hälsopåverkan och preventiva åtgärder kan bidra till bättre arbetsmiljö och hälsa för svetsare.

Stefan Ljunggren, i Region Östergötland, tilldelas 1 880 000 kronor för att kartlägga svetsares exponering för kemiska ämnen och undersöka hur arbetsmiljön påverkar deras hälsa. I projektet ingår att införa och utvärdera skyddsåtgärder i svetsmiljön samt att studera om hälsoriskerna skiljer sig åt för kvinnor och för män.

Projektet pågår till och med januari 2023 och förväntas ge ökad kunskap om ämnen och partiklar som svetsare utsätts för och vilka effekter dessa kan ha på hälsan. Projektet väntas också visa hur förebyggande åtgärder och skyddsutrustning kan bidra till en säkrare och bättre arbetsmiljö för svetsare.

Stefan Ljunggren, yrkeshygieniker, Region Östergötland, tel: 072–244 21 63, e-post: stefan.ljunggren@regionostergotland.se.

Skorstensfejares exponering för sot – exponeringsbedömning, övervakning och utvärdering av ny teknik
Sotare utsätts för polyaromatiska kolväten, PAH, som finns i sot och löper hög risk att insjukna i cancer och hjärt-kärlsjukdomar. En studie av hur exponeringen ser ut vid olika arbetsmoment och hur den bäst kan mätas kan bidra till förebyggande insatser och bättre arbetsmiljö och hälsa för sotare.

Håkan Tinnerberg, vid Göteborgs universitet, tilldelas 1 577 000 kronor för att undersöka sotares exponering för sot genom att mäta deras upptagning av PAH via luften och huden. Sotare kommer att få föra dagbok, bära ett direktvisande och loggande mätinstrument och lämna urinprover. I projektet ingår att testa en arbetsmetod där man sotar skorstenar nedifrån, vilket kan minska sotexponeringen.

Projektet pågår till och med december 2021 och förväntas ge ny kunskap om vilken utrustning som bäst skyddar sotare från PAH och om vilka metoder som är lämpliga för att övervaka sotarnas exponering. Resultaten väntas bidra till bättre arbetsmiljö och hälsa för sotare och kan också komma till nytta för andra yrkesgrupper som utsätts för sot och PAH.

Håkan Tinnerberg, docent i yrkes- och miljöhygien, Göteborgs universitet, tel: 072–453 62 75, e-post: hakan.tinnerberg@amm.gu.se.

Återhämtning i arbetet – ett interventionsprojekt (tilläggsansökan)
Att återhämtning är viktigt för hälsan vet man sedan tidigare, men det behövs mer kunskap om vilans betydelse i arbetet. I ett pågående interventionsprojekt har en modell för återhämtning i arbetet utvecklats och utvärderats i samarbete med anställda på vårdcentraler. Ansökan avser tilläggsanslag för att driva projektet ytterligare ett år.

Margareta Troein, vid Lunds universitet, tilldelas 1 243 000 kronor i tilläggsanslag för att analysera insamlat intervjumaterial, utveckla en verktygslåda med metoder för återhämtning och sprida den kunskap det pågående projektet resulterat i.

Projektet pågår till och med mars 2021 och den ettåriga förlängningen väntas ge fördjupad kunskap om återhämtning i arbetet och göra den framtagna modellen och dess olika metoder lättare att tillämpa på arbetsplatser. Spridningen av resultaten väntas kunna bidra till en säkrare arbetsmiljö i vården och förebygga ohälsa hos personalen.

Margareta Troein, professor i allmänmedicin, Lunds universitet, tel: 070–528 17 32, e-post: margareta.troein@med.lu.se.

Safewards – att förebygga och hantera hot och våld i psykiatrisk heldygnsvård
Skötare och sjuksköterskor i psykiatrin är två av de yrkesgrupper som är mest utsatta för hot och våld. Införande och utvärdering av Safewards, ett brittiskt program för reducering av hot och våldsincidenter, kan bidra till att göra avdelningsmiljön tryggare för både anställda och patienter.

Veikko Pelto-Piri, i Region Örebro län, tilldelas 3 666 000 kronor för att införa och utvärdera programmet Safewards på psykiatriska heldygnsavdelningar i Västra Götalandsregionen, Region Örebro län och Region Stockholm. I projektet undersöks möjligheter och hinder för införande av programmet genom intervjuer med vårdpersonal, chefer och patienter.

Projektet pågår till och med december 2022 och beräknas innefatta två genomförda delstudier, av sammanlagt fem, och två påbörjade. Projektet förväntas resultera i en svensk version av Safewards och ökad kunskap om möjligheterna att införa programmet i svensk vård. Detta väntas kunna bidra till att minska förekomsten av hot och våld i psykiatrins heldygnsvård.

Veikko Pelto-Piri, medicine doktor, Region Örebro län, tel: 072–142 93 30, e-post: veikko.pelto-piri@orebroll.se.