Anslagsomgång 1 – 2018

Mobila hemsjukvårdsteams påverkan på arbetsmiljön, bärbara kroppskamerors betydelse för väktares arbetsmiljö och behandling vid avslitning av hamstringsmuskelns fäste. Det är ämnena för tre av de fem forskningsprojekt som beviljats totalt 19 382 000 kronor av AFA Försäkring i 2018 års första anslagsomgång.

Mobila tvärprofessionella hemsjukvårdsteam: påverkan på arbetsmiljön för hemsjukvårds- och hemtjänstpersonal och utformning av digitalt stöd
I takt med att fler sjuka vårdas hemma blir vård- och omsorgsarbete ett ensamarbete utan tillgång till de kompetenser som finns på sjukhus och äldreboenden. Flera kommuner planerar att införa mobila team med sjuksköterskor, läkare och specialister för att stödja hemvårdspersonalen. Kunskap om teamens påverkan på arbetsmiljön för de ensamarbetande kommer att ha betydelse för hur hemsjukvård kan organiseras.

Christofer Rydenfält, vid Lunds tekniska högskola, har tilldelats 4 424 000 kronor för att ta reda på hur arbetet i tvärprofessionella team i fyra kommuner i Skåne påverkar hemvårdspersonalens arbetsmiljö i form av arbetsuppgifter, vårdbelastning och möjlighet till kompetensstöd. I projektet ingår att undersöka hemsjukvårds- och hemtjänstpersonalens behov av stöd och att ta fram lösningar på arbetsorganisation och digitala stödsystem.

Projektet pågår till och med september 2021 och förväntas ge kunskap om hur mobila tvärprofessionella team påverkar arbetsmiljön för sjuksköterskor i hemsjukvården och för hemtjänstpersonal. Projektet väntas också ge kunskap om hur arbetet kan organiseras och om hur digitala stödsystem kan utformas för att möta de utmaningar hemsjukvården står inför.

Christofer Rydenfält, doktor i arbetsmiljöteknik på avdelningen Ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola, tel; 046–222 98 91, e-post: christofer.rydenfalt@design.lth.se.

Bärbara kroppskameror: implikationer för väktares och ordningsvakters arbetsmiljö
Utsatthet för hot och våld och kritik för övervåld och diskriminering har fått väktare och ordningsvakter som arbetar i offentliga miljöer att börja bära filmkamera. Kamerorna väntas ha en avskräckande effekt och kan producera bevismaterial, men befaras samtidigt kunna vara provocerande och innebära ett intrång i bärarens integritet. En studie kan bidra med kunskap om hur kamerorna bör användas med hänsyn till bärarens arbetsmiljö.

Cecilia Hansen Löfstrand, vid Göteborgs universitet, har tilldelats 3 260 000 kronor för att studera två bevakningsföretags användning av kroppsburna kameror i en shoppinggalleria och i kollektivtrafiken. I studien ingår att undersöka hur bärarna upplever kamerorna, hur filmmaterialet används och hur arbetet bäst organiseras ur arbetsmiljösynpunkt.

Projektet pågår till och med mars 2022 och förväntas ge kunskap om ett eventuellt glapp mellan förhoppningar om bättre arbetsmiljö med bärbara kameror och de praktiska erfarenheterna. Projektet väntas också bidra med kunskap om arbetsledningens förhållningssätt till medarbetarnas integritet och resultera i riktlinjer för hur arbetet med kroppsburna kameror bör organiseras.

Cecilia Hansen Löfstrand, docent i sociologi vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet, tel; 031–786 47 66, e-post: cecilia.lofstrand@gu.se.

Proximal hamstringsavulsion – kirurgi eller inte
Avslitning av de fästen som binder upp hamstringsmusklerna på lårets baksida till den så kallade sittknölen är en vanlig skada vid halkolyckor. I Sverige behandlas skadan oftast utan operation, samtidigt som den medicinska litteraturen rekommenderar kirurgisk behandling. Kunskap saknas om vilken metod som ger bäst resultat och en jämförande studie kan därför ge vetenskapliga bevis för hur skadan bör behandlas.

Kenneth Jonsson, vid Uppsala universitet, har tilldelats 3 200 000 kronor för att jämföra kirurgiskt respektive icke-kirurgiskt behandlade hamstringspatienters upplevelse av smärta och funktion med hjälp av skattningssystemet PHAT, Perth Hamstring Assessment Tool. 100 patienter i Sverige, Norge och Finland kommer att följas i två år.

Projektet pågår till och med december 2020 förväntas ge svar på om kirurgisk eller icke-kirurgisk behandling bör rekommenderas vid avslitning av hamstringsmuskelns fäste vid sittknölen. Eftersom tidigare forskning saknas på området väntas resultatet få betydelse för behandling av skadan både i Sverige och internationellt.

Kenneth Jonsson, överläkare i ortopedi vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper på Uppsala universitet, tel; 070–369 34 05, e-post: kenneth.jonsson@surgsci.uu.se.

Utveckling av metoder för förbättrad diagnostik och behandlingsutvärdering för personer med ländryggssmärta
Kronisk ryggsmärta är en folksjukdom som orsakar personligt lidande, långa sjukskrivningar och stora kostnader för samhället. Nedbrytning av diskar i ryggraden anses vara en vanlig orsak till smärtan, men idag saknas en metod för att skilja diskar som genererar smärta från diskar som åldras normalt. En metod som kan lokalisera smärtans ursprung och undersöka effekten av olika behandlingsformer kan minska problemet med ryggsmärta och efterföljande sjukskrivningar.

Helena Brisby, vid Göteborgs universitet, har tilldelats 4 500 000 kronor för att undersöka förändringar i ryggdisken med magnetkamera hos 300 patienter vid belastning respektive utan belastning av ryggen. I projektet ingår också att mäta aktivitet i hjärnans smärtcentra och att jämföra tre olika träningsprograms effekt på diskförändringar.

Projektet pågår till och med december 2020 förväntas ge ny kunskap om ryggdiskar och resultera i en undersökningsmetod som kan användas för att avgöra om en patient med kronisk ryggsmärta bör opereras eller inte. En förhoppning är också att kunna ta fram en metod för att mäta effekten på disken vid fysisk träning.

Helena Brisby, professor i ortopedi på avdelningen för ortopedi vid Göteborgs universitet, tel; 031–342 82 39, e-post: helena.brisby@vgregion.se.

Vidareutveckling och tillämpning av Synergonomisk Riskbedömningsmetod VERAM – Visual Ergonomics Risk Analysis Method – förbättringar på arbetsplatser
Belysningens styrka och kvalitet är viktig för att den synergonomiska arbetsmiljön inte ska leda till besvär i ögon eller nacke och skuldror. Utvecklingen av metoden VERAM i ett tidigare projekt visade att det finns ett stort behov på arbetsplatserna av synergonomisk riskbedömning och ett lättanvänt utvärderingsverktyg.

Hillevi Hemphälä, vid Lunds tekniska högskola, tilldelas 3 900 000 kronor för att utveckla VERAMlight, en app som möjliggör bedömning av ljusförhållanden med hjälp av en läsplatta.

Projektet pågår till och med december 2020 förväntas resultera i en app för bedömning av synergonomisk arbetsmiljö, som i sin tur väntas leda till minskade belysningsrelaterade besvär och ökad prestation på arbetsplatser. Projektet väntas också bidra till bättre förståelse för betydelsen av en god visuell arbetsmiljö och hur den bör utformas.

Hillevi Hemphälä, teknologie doktor vid avdelningen Ergonomi och aerosolteknologi på Lunds tekniska högskola, tel; 070–629 18 77, e-post: hillevi.hemphala@design.lth.se.