Omgång 2 2015

Trötthetens förändring över tid i olika yrkesgrupper, relation till åldrande, stress, fysisk arbetsbelastning och sömn

Trötthet är ett vanligt hälsoproblem som förknippas med den ökade sjukfrånvaron. Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stockholms universitet, får 2 306 000 kr för att undersöka hur trötthet utvecklas över tid relaterat till fysisk och mental arbetsbelastning samt sömn. Studien undersöker förändring hos individen över tid, som kopplas till arbeten och yrkesgrupper med hög arbetsbelastning; industriarbete, vårdarbete, socialt arbete, lärare och chefer. Forskarteamet avser att arbeta efter en ovanlig hypotes om att åldrandeeffekten innebär en minskning av trötthet samtidigt som sömnlängden/-kvaliteten minskar.

Forskningsresultaten kan komma att påverka förståelsen av trötthet i olika yrkesgrupper och förändra synen på äldre personer i arbetskraften, liksom synen på optimal pensionsålder.

Torbjörn Åkerstedt, professor, Karolinska Institutet, inst för klinisk neurovetenskap. Tel: 08-55378947, 070-6304135. E-post: torbjorn.akerstedt@ki.se 

 

Individers egna uppfattningar om avgörande faktorer för återkomst till arbetslivet efter svårare psykisk ohälsa

Det saknas kunskap om vilka faktorer som påverkar en framgångsrik återanpassning till arbetslivet för personer med psykisk ohälsoproblematik. Brister finns i både arbetslivet och i vårdkedjan. 

Magnus Elfström, lektor vid Mälardalens högskola, tilldelas 840 000 kr för att kartlägga och skapa en bättre kännedom kring vilka faktorer som är avgörande för att personer med psykisk ohälsa ska kunna återgå i arbete och för att de ska få en lyckad återanpassning. Kartläggningen delas in i områdena vård, individ och arbete och sker genom enkätstudie med deltagare från psykiatrisk öppenvård i Västmanlands och Södermanlands läns landsting.

Magnus Elfström, universitetslektor, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd. Tel: 016-15 37 88, 0732708846. E-post: magnus.elfstrom@mdh.se

 

Vägen tillbaka till arbetslivet efter utmattningssyndrom: Vikten av kognitiv och fysisk träning för hållbar arbetsförmåga

Vid utmattningssyndrom finns en komplex problematik med betydande inslag av kognitiva besvär. Kognitiv träning kan vara ett sätt att stödja kognition hos personer med utmattningssyndrom, men det är inte visat hur varaktig effekten är, vilket har betydelse för den kliniska behandlingen.

Anna Stigsdotter Neely, professor vid Karlstad universitet, beviljas 1 179 000 kr för att förbättra förutsättningarna för att de personer som lider av psykisk ohälsa på grund av långvarig arbetsrelaterad stress ska kunna återgå till arbete.

Studien ska bidra med ny kunskap om långtidseffekter av kognitiv och fysisk träning vid behandling av patienter som drabbats utmattningssyndrom. Praktiskt kan resultaten betyda att kognitiv träning bör erbjudas som del i rehabiliteringen.

Anna Stigsdotter Neely, professor, Institutionen för sociala och psykologiska studier vid Karlstad universitet, 070-3935323. E-post: anna.neely@kau.se

 

Vilken betydelse har HR/personalfunktionen för det systematiska arbetsmiljöarbetet?

HR/personalavdelningars inflytande över arbetsmiljöarbetet har ökat i takt med att de har fått en alltmer styrande och verkställande funktion, som en del av en större så kallad HR-transformation. Det innebär att strategiska beslut kring arbetsmiljöarbetet inte fattas i själva produktionslinjen längre och hur det påverkar arbetsmiljöarbetet är inte tydligt redovisat.

Lisa Schmidt, vid IVL Svenska Miljöinstitutet, får 2 590 000 kr för att undersöka vilken betydelse HR/personalfunktionens förändrade roll har för det systematiska arbetsmiljöarbetet i organisationer och verksamheter inom kommuner och landsting. Målet med projektet är att öka kunskapen om HRs roll i det systematiska arbetsmiljöarbetet och vilka möjligheter, risker och konsekvenser denna förändring innebär.

Lisa Schmidt, fil mag, IVL Svenska Miljöinstitutet. Tel: 08-59856328, E-post: lisa.schmidt@ivl.se

 

Hur snabbt återställs kognitiva funktioner när jourläkare blir väckta under nattpass?

Sjukvården förväntas ge vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet dygnet runt. Därmed krävs det att läkare gör snabba bedömningar och fattar korrekta medicinska beslut vid alla tidpunkter på dygnet, även direkt efter att de väcks under ett nattjourspass. Det är dock inte känt i vilken grad deras kognitiva funktioner fungerar omedelbart efter uppvaknande.

John Axelsson, vid Karolinska Institutet, tilldelas 2 670 000 kr för att undersöka hur lång tid det tar innan läkares kognitiva funktioner och beslutsförmåga är återställd efter uppvaknande, hur de sover under jourpass och vilka faktorer som påverkar läkares sömn och funktionsförmåga. I studien undersöks bland annat läkarnas arbetsminne, matematiska förmåga, medicinsk faktakunskap och kapacitet att fatta medicinska beslut.

John Axelsson, Karolinska Institutet, inst för klinisk neurovetenskap. Tel: 070-213 66 76, E-post: john.axelsson@ki.se

 

Från utbrändhet till engagemang genom utvecklat ledarskap bland yngre läkare

Utbrändhet och stress bland läkare inverkar negativt på både vårdorganisation, patientsäkerhet och vårdkvalitet. En viktig orsak till utbrändhet är dålig arbetsmiljö och brist på möjligheter för personalen att påverka.

Mats Brommels, professor vid Karolinska Institutet, får 2 894 000 kr för att identifiera stressfaktorer, strategier och ledarskapselement i det dagliga arbetet. Hans forskargrupp ska även ta fram en utbildningsmodell som är tänkt att förstärker läkarnas ledarskapskompetens och ge dem instrument till att förbättra arbetsorganisation och samverkan på arbetsplatsen.

Mats Brommels, professor, Karolinska Institutet, inst för lärande, informatik, management och etik. Tel: 08-52486930, 070-5526930. E-post: mats.brommels@ki.se

 

Karaktärisering av skyddande immunsvar och utveckling av immunterapi mot åderförkalkning

Åderförkalkning (ateroskleros) karaktäriseras av en kronisk inflammation i artärväggen. Ett tillstånd som orsakar hjärtinfarkt, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar. Den terapi som finns för hjärt-kärlsjukdom bygger på behandling av riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodfetter, osv.

Tidigare forskning har utvecklat ett vaccin som kan minska risken för hjärtinfarkt. Jan Nilsson, professor vid Lunds universitet, beviljas 3 000 000 kr i anslag för att ytterligare klargöra mekanismerna bakom vaccinet. Preliminära resultat visar att en typ av vita blodkroppar som kallas regulatoriska T-celler spelar en viktig roll och betydelsen av dessa utvärderas nu i olika experimentella modeller.

Jan Nilsson, professor, Lunds universitet, inst för kliniska vetenskaper, Malmö. Tel: 040-391230. E-post: jan.nilsson@med.lu.se

 

Minskat behov av vibrationer vid demoleringsarbete (MinVib)

Vid olika former av riv- och saneringsarbeten (demoleringsarbete) används ofta vibrerande handhållna maskiner. Vibrationerna från maskinerna medför risk för hälsoproblem.

Lage Burström,forskare vid  Umeå universitet, tilldelas 1 979 000 kr för att undersöka alternativa arbetsmetoder för att minska vibrationsbelastningen vid demoleringsarbete. Undersökningen sker i samarbete med byggindustrin och arbetsledare vid de olika företagen kommer att engageras i arbetet med mätningarna. Mätdata kommer att samlas i en databas som kan användas för fortlöpande riskbedömningar och insatser för minskade vibrationer.

Lage Burström, Forskare, Umeå universitet, inst för folkhälsa och klinisk medicin. Tel: 090-785 13 43, 076-817 06 57. E-post: lage.burstrom@umu.se

 

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och luftföroreningar i arbetsmiljön. En longitudinell populationsstudie av kvinnor och män i Stockholms län

Ungefär 600 000 svenskar beräknas lida av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), och mer än 2 000 dör årligen till följd av sjukdomen. KOL orsakas framför allt av tobaksrökning, men även av yrkesexponering för damm, gaser, ångor och rök. Det saknas kunskap om sjukdomsutvecklingen när det gäller exponeringar utöver tobaksrök.

Pernilla Wiebert, yrkeshygieniker vid Karolinska Institutet, beviljas 2 534 000 kr i anslag för att undersöka hur yrkesexponering för olika typer av luftföroreningar är kopplat till insjuknande i KOL. Kunskapen behövs för att minska yrkesexponeringen och identifiera nya forskningsområden.

Pernilla Wiebert, Yrkeshygieniker, Karolinska Institutet, inst för miljömedicin. Tel: 08-123 372 38, 070-87 85 758. E-post: pernilla.wiebert@ki.se

 

Framtidens tvätteri – partsgemensamt arbetssätt för att förebygga belastningsbesvär och utveckla attraktiva hållbara företag

Tvätteribranschen är överrepresenterad i fråga om belastningsbesvär och arbetssjukdomar. På grund av detta har en förstudie gjorts av IF Metall och IKEM (Innovations- och kemiindustrierna i Sverige), som ligger till grund för denna ansökan.

Ulrika Harlin, vid Swerea IVF AB, får 2 900 000 för att identifiera typarbeten, förebygga riskfaktorer och föreslå hur Tvätteriförbundets Auktorisationskontroll kan utökas med belastningsergonomiska aspekter. Dessutom ska en modell och praktisk vägledning för lokal partsamverkan i utvecklingsarbete på arbetsplatser tas fram. Modellen utvecklas som stöd för de partsgemensamma coachteamens arbete med att förebygga risken för belastningsbesvär och bidra till att skapa attraktiva hållbara företag.

Ulrika Harlin, tekn.lic. och civ.ing, Swerea IVF AB. Tel: 031-7066054, 070-7806054. E-post: ulrika.harlin@swerea.se

 

Byggbranschens behov av externa arbetsmiljötjänster

Byggbranschen är en olycksdrabbad bransch med höga ohälsotal. Samtidigt använder sig byggbranschen inte av företagshälsovårdens (FHV) tjänster i någon högre grad, vilket kan bero på att FHV saknar specifik kunskap om byggbranschens behov.

Leif Berglund, lektor vid Luleå tekniska universitet, beviljas 3 000 000 kr i anslag för att undersöka byggbranschens behov av externa tjänster kring hälsa, arbetsmiljö och säkerhet. Projektet omfattar en kunskapsöversikt om FHV:s utveckling, en behovsinventering av byggbranschens behov samt en utbudsinventering av FHV och de byggnära konsultföretagens tjänster. Dessutom ska en matchning av behov och utbud göras.

Leif Berglund, bitr lektor, Luleå tekniska universitet, inst för ekonomi, teknik och samhälle. Tel: 0920-493087, 072-5390897. E-post: leif.berglund@ltu.se

 

Vilka åtgärder kan vidtas för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor? 

Det tidigare nu avslutade projektet har bland annat resulterat i att SWESIAQ, (en oberoende svensk förening för alla med intresse för en hälsosam innemiljö) har kompletterat riktlinjerna för hur man arbetar med innemiljöfrågor samt hur man undersöker och åtgärdar ventilation, i de fall ventilationen kan bidra till innemiljöproblem.

Per Fjellström, vid IVL Svenska Miljöinstitutet, får 400 000 kr för att sprida kunskap om hur kontorsventilation kan förbättras i samband med nybyggnation, drift och underhåll samt när problem med innemiljö konstaterats. Kunskapen ska spridas till de aktörer som i sin professionella roll behöver och kan använda denna kunskap.

Per Fjellström, fil. dr, IVL Svenska Miljöinstitutet. Tel: 08-59856325. E-post: par.fjallstrom@ivl.se

 

Är jobbet för tungt? Företag och anställda bör nu klara av mätningen själva – test av ny, precis och kostnadseffektiv kartläggning i städbranschen

Städare/lokalvårdare är ett kvinnodominerat yrke som är överrepresenterat i besvärsstatistiken, men ändå diskuterar fack och arbetsgivare om jobbet verkligen är för tungt. I ett just avslutat projekt har en metod för att mäta arbetsställningar över hela arbetsdagar utvecklats. Mätningarna är nu så enkla att utföra, att arbetstagare själva bör klara att utföra dessa.

Mikael Forsman, professor vid Karolinska Institutet, får 2 266 000 kr för att testa en ny mätstrategi för att objektivt kvantifiera belastningsnivån för en yrkesgrupp. Projektet syftar också till att kvantifiera belastningen hos städpersonal på hotell och sjukhus, och att jämföra belastningen med tidigare mätningar. Bland annat kommer de nya små mätarna att testas av 50 hotellstädare som själva kommer att mäta höger arms arbetsrörelser och arbetsställningar under tre dagar.

Mikael Forsman, professor, Karolinska Institutet, inst för miljömedicin. Tel: 070-4910196. E-post: mikael.forsman@ki.se

 

Mer information:

Susanna Stymne Airey, avdelningschef FoU, AFA Försäkring, 08-696 41 60,  Susanna.StymneAirey@afaforsakring.se
Caroline Rylander, presschef, AFA Försäkring, 0708-15 49 05, caroline.rylander@afaforsakring.se

 

Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd 

AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv, kommuner och landsting.