Post doc-stöd till forskning om kvinnors hjärthälsa

Rökning, motion och övervikt är exempel på livsstilsfaktorer som påverkar risken att drabbas av hjärtinfarkt. Men vilket kön du tillhör spelar också in. Sofia Sederholm Lawesson, vid Linköpings universitet, tilldelas AFA Försäkrings årliga post doc-stöd på två miljoner kronor för att studera hur goda levnadsvanor kan skydda kvinnor som genomgått klimakteriet eller har nedsatt njurfunktion hjärtinfarkt.

Sofia Sederholm Lawesson är överläkare på hjärtkliniken på Linköpings universitetssjukhus. Sedan några månader tillbaka befinner hon sig på Stanford University i Kalifornien, USA, för att utveckla sin forskning om kvinnors hjärthälsa. I två pågående projekt undersöker hon hur val av levnadsvanor kan förebygga hjärtinfarkt för kvinnor efter klimakteriet respektive för kvinnor med njursjukdom. Sofia Sederholm Lawesson har ytterligare forskningsprojekt på gång, inom besläktade områden.

– Det känns fantastiskt roligt och överraskande att få post doc-stödet. Jag har i flera år varit intresserad av könsskillnader vid hjärtinfarkt, såsom skillnader i symtom, behandling, komplikationer och prognos. Det har i sin tur lett till att jag riktat in mig på kvinnors hjärthälsa och nu befinner mig på Stanford University för att försöka etablera forskningssamarbeten, säger hon.

– I min pågående forskning har jag två huvudspår inom preventiv kardiologi, alltså vad som kan förebygga hjärtinfarkt. I det ena projektet studerar jag bland annat hur motion kan skydda kvinnor mot infarkt senare i livet och i det andra hur man kan minska risken för kvinnor med nedsatt njurfunktion att drabbas. Samtidigt knyter jag kontakter för att starta ett forskningsprojekt om kvinnor som råkar ut för så kallat stresshjärta, takotsubo-syndromet, och ett projekt om unga kvinnor som drabbas av en ovanlig sorts hjärtinfarkt där kärlen på hjärtat spricker, så kallad dissektion.

Hur går du tillväga i dina studier?

– Jag kontaktade jag Marcia Stefanick, som är professor i medicin här på Stanford University. Hon har varit en av de ansvariga forskarna in en studie där man samlat in data om nästan 100 000 medelålders kvinnor som bland annat innefattar livsstilsfaktorer som kost, motion, vikt, tidigare sjukdomar och ärftlighet. Sedan har man följt de här kvinnorna med hjälp av årliga enkäter för att se om de drabbas av sjukdomar som exempelvis stroke, hjärtinfarkt och cancer. Det här materialet kommer jag att använda när jag studerar hjärtsjukdomar.

Vad väckte ditt intresse för kärlsjukdom hos kvinnor?

– Det har gått hand i hand med mitt arbete som läkare på hjärtintensiven. Där träffar jag både kvinnor och män som insjuknat i hjärtinfarkt och ser att kvinnorna är både äldre och sjukare och att de i högre utsträckning får komplikationer samt dör av infarkten. När jag började intressera mig för skillnaderna mellan kvinnor och män med kranskärlsjukdom hade det inte forskats så mycket i ämnet. Nu vet vi mer och jag har blivit allt mer intresserad av de ovanligare orsakerna till hjärtinfarkt.

Varför är det viktigt att studera könsskillnader när det gäller hjärtsjukdom?

– Vi märker i studier av kvinnor att de inte är lika medvetna som män om att de kan få hjärtinfarkt. Det dröjer klart längre innan de tar kontakt med sjukvården när de får de första symtomen. Hjärtinfarkt är ett akut tillstånd där man måste söka vård omedelbart, så medvetenheten bland framför allt kvinnor måste bli större om varför man blir sjuk, vad man ska göra om man blir sjuk och om hur sjukdomen artar sig.

Hur artar den sig?

– Det vanligaste symtomet för både kvinnor och män är bröstsmärta. Men vi kan i en annan studie vi gjort i Linköping visa att det finns skillnader i symtombilden vid hjärtinfarkt, kvinnor har fler symtom och har oftare än män andra symtom än bröstsmärta. Då blir det svårare för både patienten och sjukvården att tolka tillståndet som hjärtinfarkt, säger Sofia Sederholm Lawesson.

– Andra symtom kan till exempel vara smärta i käkarna eller utåt skuldrorna. Vi försöker lära ut att smärta som inte avtar i området haka/käkar, skuldror, bröst, armar och ut mot ryggen kan vara tecken på hjärtinfarkt.

Vad hoppas du kunna bidra med i din forskning?

– Projektet om kvinnor som genomgått klimakteriet är förebyggande och där handlar det om att visa att om man lever på rätt sätt så kan man skydda sig mot hjärtinfarkt. Vi vill i detalj kunna beskriva till exempel om dagliga promenader kan fungera förebyggande och hur motion tidigare och senare i livet påverkar risken. I projektet med njursjuka kvinnor vill vi öka medvetenheten om att nedsatt njurfunktion ökar risken för hjärtinfarkt, och att det även där går att förbättra sin hjärthälsa, säger Sofia Sederholm Lawesson.

– I de två projekt som jag nu startar upp hoppas jag kunna bidra med ny kunskap. Vi vet alldeles för lite om både takotsubo-syndromet och den sprickbildning, eller dissektion, som gör att unga kvinnor får hjärtinfarkt. Här önskar jag kunna bidra till att vi kan förstå de tillstånden bättre och att vi på sikt kan behandla dem bättre.

Text: Adam Fredholm

Foto: Privat