Hemtjänstpersonalens arbetsförhållanden - identifiering av hälsoriskfaktorer samt åtgärdsförslag

Sammanfattning

Hemtjänstpersonal drabbas ofta av psykisk ohälsa och belastningsskador. Projektet kartlägger hemtjänstpersonalens arbetsbelastning, undersöker sambanden mellan belastning och hälsa samt försöker finna hälsoriskerna och ta fram riktlinjer för hur hemtjänsten kan organiseras för bättre arbetshälsa.

 

Projektledare Mikael Forsman
Organisation Karolinska Institutet
Ämnesområde Sjukfrånvaro
Tidsperiod 2016-07-01 - 2020-06-30
Beviljat totalbelopp 3 600 000 kr
Diarienummer 150036

Syfte

Projektet ska ta reda på mer om hur arbetsbelastningen i hemtjänsten ser ut, undersöka sambandet mellan belastning och arbetsmiljö, hälsa och arbetstyngd samt även hitta varningssignaler. Utifrån dessa kunskaper ska projektet, tillsammans med branschen, ta fram riktlinjer för långsiktig hållbarhet i hemtjänsten. Det övergripande målet är långsiktigt hållbara arbetsförhållanden.

Genomförande

Undersökningen kommer att pågå under en längre tid. Den startar med en så kallad baslinjeenkät som besvaras av 600 anställda inom hemtjänsten. Sedan görs en uppföljningsenkät ett år senare. Frågorna innefattar arbetsförmåga, arbetsengagemang, självskattad hälsa, sömn med mera. Belastningsundersökningar och intervjuer med 60 anställda görs vid bägge tillfällena. Dessutom samlas uppgifter om besvär löpande in med sms-frågor. Data samlas in från system som registrerar hemtjänstpersonalens aktiviteter och sömnkvaliteten mäts med rörelsemätningar. Fokusgruppintervjuer och workshops genomförs med beslutsfattare och företrädare för myndigheter. Privata och kommunala hemtjänstutförare med totalt 600 anställda deltar.

Resultat

Kunskaperna kan förbättra personalens hälsa och därmed även utförarnas ekonomi. De kan allmänt bidra till minskade sjukskrivningskostnader och ökade förutsättningar för hemtjänstanställda att stanna kvar i sin anställning. De kan också användas för att göra arbetsgivarna mer attraktiva. Resultaten sprids via rapporter, seminarier och branschmöten. Dessutom även genom nätverk, konferenser och vetenskapliga publikationer.