Intensivvård i samband med COVID 19 - stress, samarbete och säkerhetsklimat
Sammanfattning
Sammanfattning
Det här varit en mycket stor belastning på intensivvården under pandemin. Det är även i vanliga fall en stressig arbetsplats med tillfälligt höga arbetstoppar. Forskarna undersöker hur den psykosociala arbetsmiljön, etisk stress, sjukskrivningar och personalomsättning i intensivvården påverkats av pandemin. Kunskaperna kan användas både för att förbättra den vardagliga arbetsmiljön i intensivvården och för att underlätta vid kommande extremsituationer.
Projektledare | Lisbet Meurling |
Organisation | Karolinska Universitetssjukhuset |
Ämnesområde | Arbetsorganisation |
Tidsperiod | 2021-01-01 - 2023-11-30 |
Beviljat totalbelopp | 3 914 000 kr |
Diarienummer | 200337 |
Syfte
Forskarna ska ta fram kunskaper som kan ge bättre beredskap inför kommande extremsituationer som pandemier men även vardagliga arbetstoppar i intensivvården. Det kan handla om personalplanering, psykologiskt stöd och rutiner. Kunskaperna ska tas fram genom att kartlägga arbetsrelaterad stress, säkerhetsklimat med mera.
Genomförande
Personal som arbetat i intensivvården under pandemin och deras chefer vid tre sjukhus deltar i studien. Arbetsrelaterad stress, utmattning, säkerhetsklimat med mera mäts med olika frågeinstrument. Dessutom ställer forskarna frågor om stress och arbetsmiljö i samband med pandemin. De hämtar även in information om sjukskrivningar och personalomsättning samt intervjuar cirka 30 deltagare. Fokus för intervjuerna är stress, utmattning, samarbete och patientsäkerhet.
Resultat
Den extrema situationen under pandemin riskerar att öka intensivvårdspersonalens arbetsrelaterade ohälsa. Studien kan visa var det finns problem, vad de beror på och vad som behöver göras för att förbättra arbetsmiljön och stötta personalen. Resultaten sprids via seminarier till de deltagande organisationerna. Dessutom sprids de via vetenskapliga kanaler som exempelvis tidskrifter.