Samverkan i fokus på Regional dag

– Föga anade vi för ett år sedan var vi skulle befinna oss idag, sa Kristina Folkesson från Sveriges Kommuner och Regioner när hon talade på temat ”samverkan för friskare arbetsplatser” under den första digitala Regionala dagen någonsin.

Anna Weigelt, analyschef på AFA Försäkring, samtalar med Per Winberg, utbildningsledare på AFA Försäkring under Regional dag.

– Det är inga små utmaningar vi har att tampas med idag, men den stora utmaningen är fortfarande kompetensutmaningen – att antalet äldre ökar i förhållande till antalet personer i arbetsför ålder, fortsatte Kristina Folkesson.

Förutom kompetensutmaningen nämnde hon tre ytterligare utmaningar som kommuner och regioner står inför: arbetsmiljörisker i relationsyrken, digitaliseringen och – inte minst – pandemins effekter.

Strategi för en låg och stabil sjukfrånvaro

Avsiktsförklaringen för friskare arbetsplatser drog igång 2016 och handlar om hur man kan skapa en långsiktig strategi för en låg och stabil sjukfrånvaro. Detta är något som varje kommun och varje region uppmanas ha en lokal strategi för, vid sidan av den centrala strategin. Kristina Folkesson nämnde några råd rörande det lokala arbetet:

– Forma en strategi genom delaktighet och dialog och sjösätt sedan åtgärderna. För att strategin ska genomsyra hela organisationen är det viktigt med samverkan och delaktighet.

Ett lyft för samverkan i Värnamo

Per Winberg, utbildningsledare från AFA Försäkring och dagens moderator, presenterade sedan nästa talare, HR-chefen Åsa Johansson från Värnamo, där man gjort ett lokalt arbete på det centrala temat.

”Ett lyft för samverkan” heter Värnamo kommuns projekt, som kom till på grund av att man upplevde brister i samverkanskulturen. Till exempel handlade arbetsplatsträffarna om information snarare än om dialog. Med 16 fackliga organisationer, förutom arbetsgivarorganisationerna, var det viktigt att låta alla få vara med och påverka det nya projektet.

Värnamo kommun är bara i början av att arbeta med sin nya samverkanskultur men tycker redan de kan se resultat.

– Jag tycker vi har en bättre dialog och vi har fler fackliga organisationer med i våra grupper. Det är egentligen nu som arbetet börjar, sa Åsa Johansson.

Hennes tips till andra är att låta jobbet med att ta fram ett avtal ta tid.

– Våra förutsättningslösa diskussioner skapade relationer som gjorde att vi fick tillit till varandra. Vi involverade också förvaltningschefen – det var lyckat. En annan bra sak är att vi vågade utmana oss själv, sa hon.

Hot och våld i kommuner och regioner

Från lyckade samverkansprojekt gick samtalet vidare till hot och våld i kommuner och regioner. Anna Weigelt, chef för Analysavdelningen på AFA Försäkring, fick frågan från moderator Per Winberg, om det hårdnande samhällsklimatet smittar av sig på arbetsplatserna. Anna Weigelt svarade att antalet allvarliga hot- och våldolyckor ligger på en stabil nivå, alltså har ingen ökning skett. Hon sa också att i statistiken syns bara det som någon har anmält som arbetsskada.

– Yrkesförare, som busschaufförer, är de som är allra mest utsatta för hot och våld i arbetet, berättade Anna Weigelt.

– De blir till exempel utsatta av resenärer som är drogpåverkade eller som inte vill betala sin biljett.

Samtidigt är busschaufförerna inte så många i antal. Sett till antal är undersköterskor, vårdbiträden och vårdbiträden med flera mest utsatta.

Även skolpersonal kan bli utsatt för hot och våld.

– De som jobbar med yngre barn blir ofta skadade när de försöker sära på barn som är osams, medan de som jobbar med äldre barn blir utsatta för grövre, fysiskt våld. Då kan det hända att tillhyggen förekommer eller att barnen hotar läraren med kniv.

Statistiken tar Anna Weigelt och hennes kollegor ut från AFA Försäkrings unika skadedatabas, som innehåller 15 miljoner ärenden om arbetsskador och sjukdomar. Bland annat tar de fram specialrapporter som utgör beslutsunderlag för arbetsmarknadens parter rörande hur de kan arbeta förebyggande, eller vilken forskning inom arbetsmiljö de ska finansiera.

Mölndal VR-tränar mot hot och våld

Några som också blir utsatta för hot och våld är socialtjänsten och yrkesgruppen socionomer. Därför står Mölndals stad i startgroparna till att börja med VR-träning mot hot och våld. Anders Toresson från Mölndals stad berättade om ”hotfulla Peter” som man möter inne i VR-simulationen. Det är en man som kommer till receptionen och har åsikter om sitt ekonomiska bistånd.

– Tanken är att du ska få självkännedom om hur du hanterar situationen, så att du blir mer van om du råkar ut för en riktig situation framöver, berättade Anders Toresson.

Själva utrustningen består av en VR-hjälm och hantlar kombinerat med en stark dator med VR-programvara. Rummet är riggat med två sensorer antingen i taket eller på stativ. Med rätt utrustning väl på plats är det bara att kliva in i en av de två virtuella miljöer som finns att välja mellan. På grund av corona har Mölndal haft paus i VR-arbetet, men man planerar att coronasäkra utrustningen för att kunna återuppta arbetet.

Samverkan är en framgångsfaktor för en bra arbetsmiljö

Därefter pratade Christin N Granberg från Sveriges Kommuner och Regioner och Elisabeth Mossberg från Lärarförbundet om varför samverkan är en framgångsfaktor för en bra arbetsmiljö.

De ser gärna att ännu fler känner sig uppmuntrade att ta fram ett lokalt samverkansavtal som komplement till det centrala.

– Själva syftet med det centrala samverkansavtalet är att vi ska ha väl fungerande verksamheter med hög kvalitet i våra kommuner och regioner. Arbetsplatserna ska vara hälsofrämjande och arbetsmiljön ska fungera väl, sa Christin N Granberg.

Idag har 250 av kommunerna och nästan alla regioner egna samverkansavtal.

– Processen i sig, att skapa ett lokalt samverkansavtal, leder till dialog mellan arbetsgivare och fack, sa Elisabeth Mossberg.

Hon tipsade också om att man kan kontakta samverkansrådets stödteam om man vill teckna ett nytt samverkansavtal eller om man behöver hjälp att utveckla det som redan finns. I vanliga fall åker någon från stödteamet ut och hjälper till att få igång en dialog. För närvarande sker stödet på distans via digitala kanaler.

De gav sedan rådet att man kan ta del av det stödmaterial som finns på suntarbetsliv.se. Under Verktyg hittar man särskilda sidor som handlar om Parternas samverkansavtal och hur det går till att arbeta fram ett lokalt avtal. De tipsade också om verktyget Chefoskopet som innehåller metoder för att cheferna själva ska få en bra arbetsmiljö.
Christin N Granberg betonade hur viktigt det är att arbeta långsiktigt med sitt samverkansavtal:

– Man blir aldrig klar med samverkan, det är ett förhållningssätt. Det kommer hela tiden nya chefer, nya skyddsombud, nya fackligt förtroendevalda, som behöver få kunskap om hur det går till.

Familjejuridik för livets alla skeden

Den Regionala dagen bytte därefter ämne från samverkan till de tillfällen när samverkan eller samarbete kanske saknas. Juristen Ewa-Maria van der Kwast tog oss igenom alla de tillfällen i livet som en privatperson kan behöva hjälp av en jurist.

I medlemsavgiften för vissa av facken inom kommuner och regioner, ingår ett antal timmar hos juridikbyrån Familjens jurist, antingen helt gratis eller till rabatterat pris, beroende på vilket fackförbund man tillhör.

– Vårt uppdrag är att ta hand om människor när det är tråkigt och sorgligt, men också i juridiskt förebyggande syfte som när man flyttar ihop, gifter sig eller adopterar barn, berättade Ewa-Maria van der Kwast.

Familjens jurist hjälper till vid alla livets skeden för en privatperson. Det kan handla om samboavtal, boutredning, framtidsfullmakt, arvskifte, testamente, hyresavtal, skilsmässa, tvister eller generationsskiftesplanering.

Många frågor handlar om vem som ärver vem och vad som händer när sambor separerar. Svaren anpassas individuellt då det beror på hur situationen ser ut för de samboende i just deras specifika situation.

– Så fort det kommer in pengar i bilden, eller där det finns särkullbarn, så visar man ofta en väldigt dålig sida, sa Ewa-Maria van der Kwast.

– Man tar till hot, aggressioner och hämnd. Då behöver man en jurist vid sin sida som skiljer på känslor och vad som är lag och rätt.

En vanlig missuppfattning är att sambor ärver varandra, till exempel när de har gemensamma barn. Det stämmer inte, sambor ärver aldrig varandra. De behöver alltid ett testamente.

Vad gäller juridiken i privatlivet är Ewa-Maria van der Kwasts råd:

– Tänk efter före. Det blir mycket lättare sen.

Pandemin triggade digitalisering i rekordfart

Som sista programpunkt denna Regionala dag blickade vi in i framtiden tillsammans med Ann-Therese Enarsson från Futurion, en tankesmedja för framtidens arbetsliv finansierad av TCO och TCO-förbunden.

Hon började med att konstatera att pandemin fungerat som en katalysator för den redan starka tekniska utveckling vi är inne i, med många som jobbar hemifrån.

– Den digitalisering som annars skulle ha tagit två år tog nu istället två månader, sa hon.

Per Winberg från AFA Försäkring, frågade hur man ska tänka kring kommuner och regioner som dagens deltagare är yrkesverksamma inom.

– Barnomsorg, skola och vård – det är inget man gör på distans, hemifrån. Inte heller om man jobbar inom industrin, sa Per Winberg.

Då kontrade Ann-Therese Enarsson med att det finns mer än man tror som man kan göra på distans.

– Det finns moment i ens arbete som man kan sköta på distans. Rätta prov och planera lektioner kan man göra hemifrån. Möten kan genomföras digitalt.

När vi nu är inne i den fjärde industriella revolutionen med förändringar i arbetslivet så krävs också att chefer och ledare får förutsättningar och tid för att kunna genomföra nya arbetssätt.

– Det får inte bli stopp i systemet när man måste förflytta sig, sa hon.

Ann-Therese Enarsson avslutade med att berätta anekdoter om emojis. De är kanske inte alltid så enkla att tyda. Bland annat nämnde hon ett italienskt rättsfall som handlade om att någon besvarat ett erbjudande om ett hyreskontrakt med en ekorre. Vad betyder en ekorre?

– Emoji-translator – brukar jag skämtsamt säga, när någon frågar – är framtidens jobb.

Per Winberg tipsade om att man kan skicka en get, som på engelska heter goat och kan tolkas som Greatest Of All Time, innan han avslutade med att tacka alla som deltagit i Regional dag på distans.

– Var rädda om varandra därute, ni behövs.

Det här är Regional dag

Regional dag 4 november 2020 var den 118:e Regionala dagen sedan starten 2003. Men det var den första som genomfördes digitalt.

Andra år har vi arrangerat Regionala dagar runtom i landet. Under dessa dagar lyfter vi aktuella ämnen som ligger nära försäkringsfrågor. Regionala dagar vänder sig till dig som är facklig eller arbetsgivarrepresentant inom kommuner och regioner. Du kanske arbetar med försäkrings-, arbetsmiljö- eller personalfrågor. Du kan vara chef på högre nivå, ha direkt personalansvar, vara förtroendevald eller liknande.