Ekonomi och hälsa hör samman i arbetslivet. Men kan man visa med siffror hur medarbetarna mår? Hur stor betydelse har i så fall sådana siffror? 2004 startade AFA Försäkring ett forskningsprogram där de frågorna undersöktes.
Programmet Personalekonomi och hälsobokslut – styrning av hälsa i arbetslivet på organisations- och samhällsnivå bestod av åtta forskningsprojekt och pågick till och med 2008. AFA Försäkring bidrog med fem miljoner kronor. Forskningsstudierna som ingick beskrev på olika sätt de ekonomiska följderna av dålig respektive god arbetsmiljö, med målet att minska sjukfrånvaron.
Projektet Ökad produktivitet genom ökad hälsa inom stål- och gruvindustrin kopplade både nyckeltal för hälsa och hälsoindex till produktivitet, bland annat för att göra jämförelser mellan företag. Ett annat projekt undersökte sambandet mellan mätning, handling, värderingar och ledarskap. Det visade att mätningar och nyckeltal inte räcker, det krävs också ett aktivt arbete för att använda dem.
Projektet Hälsobokslut i småföretag fokuserade på vad småföretagare kan göra för att få ihop planering, styrning och hälsofrågor i sin verksamhet. Slutsatsen blev att det är bättre att satsa på samtal och lärande för småföretagare än på siffror och mättal.
Ett av programmets forskningsprojekt utvärderade så kallade hälsobokslut inom offentlig och privat verksamhet. Utvärderingen ledde till att forskarna bakom projektet såg att bemanningsfrågor och arbetstid har avgörande betydelse för sjukfrånvaron.
Verksamhetsstyrning och övergripande frågor
Ett annat projekt kopplade samman arbetsmiljö- och hälsofrågor med planering och ledning av verksamheter. Liknande fokus hade även den studie som utvärderade en modell för hälsofrämjande verksamhetsstyrning på arbetsplatser med hälsobokslut. Forskarna bakom den såg bland annat en koppling mellan ledarnas människosyn och medarbetarnas hälsa.
Navigare necessare est – att navigera mot den goda arbetsplatsen var ett utvecklingsprojekt som tog fram en modellarbetsplats. Sju kommuner medverkade och skapade en modell där arbetsglädje, effektivitet och kvalitet hängde ihop.
Slutligen ingick ett forskningsprojekt i programmet som tog ett betydligt bredare grepp på hälsoekonomin. Här frågade sig forskarna om det överhuvudtaget är en bra idé att mäta sådant som hälsa i arbetslivet. Den studien visar att det inte alls är säkert att mätningar är viktiga, eller ens önskvärda.
Du kan läsa mer om de forskningsprojekt som ingår i programmet i skriften här nedanför.
