Var tredje svensk har något hörselproblem, som tinnitus eller hörselnedsättning. En orsak är buller, som samverkar med stress i arbetsmiljön. AFA Försäkring har gett närmare 30 miljoner kronor i anslag till forsknings- och utvecklingsprogrammet Buller i arbetslivet. De åtta forskningsprojekt som ingår tar ett helhetsgrepp på bullerfrågan.
Buller är ett av de största arbetsmiljöproblemen. Antalet anmälda arbetsskador på grund av buller ökar och konsekvenserna blir inte bara tinnitus och hörselnedsättningar. Höga och störande ljud leder också till trötthet, stress och sämre prestationsförmåga. Många yrkesgrupper drabbas dessutom av buller i arbetslivet: militärer, byggarbetare, processoperatörer, förskolelärare, barnskötare med flera.
Programmet Buller i arbetslivet ska genom forskning minska arbetsskador och sjukskrivning på grund av buller. Det ska se till att forskningen kring höga och störande ljud kommer till nytta ute på arbetsplatserna och ta fram kunskaper som kan förbättra utredningar om arbetsskador på grund av buller.
Störande ljud i olika miljöer
Forskningsprojekten inom programmet spänner över ett stort område. Ett av dem undersöker om risken för arbetsskador ökar när man utsätts för både buller och vibrationer. Den studien kan bli betydelsfull bland annat för dem som arbetar med vibrerande och handhållna maskiner. Ett annat av programmets projekt studerar hur störande ljud i kontorslandskap påverkar minne, inlärning, prestation och stress. Resultaten visar bland annat att minnet försämras i sådana ljudmiljöer och att hörselskadade får ännu större problem i dem.
Hälsan hos anställda i förskolan har försämrats under senare tid. Ett av projekten tittar på hur sambandet mellan ohälsa och buller ser ut i förskolan. Det ska också ta fram förslag till åtgärder mot problemet ute på förskolorna.
En av riskerna med buller är att stressen ökar hos den som utsätts för oljuden. Det kan bli en orsak till stressrelaterade sjukdomar. Ett av projekten studerar hur buller tillsammans med andra sinneintryck i arbetsmiljön påverkar hälsan. Det visar bland annat att vissa synintryck, tillsammans med störande ljud, ökar stresskänslor.
Hesa lärare och hörselskadade musiker
Lärare är ofta hesa på grund av att de höjer och anstränger rösten för att höras. Forskningsprojektet Talarkomfort och röstohälsa i skolsalar undersöker sambandet mellan hur lärare använder sin röst, oljud och ackustiken i skolsalar.
Över en halv miljon svenskar är hörselskadade. Ett av programmets forskningsprojekt försöker ta reda på hur man kan underlätta för hörselskadade i arbetslivet. Projektet ska undersöka hur hörförmågan samspelar med prestation, ljudmiljö och arbetsuppgifter. Projektet tar också fram utredningsmetoder för problem som hörselskadade kan ha i arbetslivet och hur arbetsmiljöer och arbetsuppgifter kan anpassas till dem.
Musiker är en yrkesgrupp som ofta riskerar hörselskador. Projektet Hörselproblem hos musiker kartlägger hörseln hos 150 musiker. Musikerna får också bedöma hur skadliga de anser att musikljud är och sedan jämförs deras uppgifter med mätvärden.
Det sista av forskningsprojekten i programmet undersöker andelen inom olika yrken och branscher som har hörselskador. Dessutom tittar forskarna på vad som orsakat hörselskadorna, som buller. Projektet använder bland annat Pliktverkets databas, med uppgifter från de män och kvinnor som mönstrat under de senaste 30 åren.
