Här publiceras ett urval rapporter från den forskning som AFA Försäkring beviljat anslag till under senare år.
AFA Försäkring och VINNOVA har gjort en gemensam forsknings- och utvecklingssatsning inom personalekonomi och hälsobokslut. Skriften Personal, ekonomi och hälsa – om hur allting hör ihop sammanfattar vad som kommit ut av forskningen och visar även hur synen på detta forskningsområde har utvecklats.
En seriös företagare som har röda försäljningssiffror kommer säkerligen att agera. Inom personalredovisning har det funnits en dröm att på samma sätt kunna redovisa hur personalen mår och att få arbetsgivare att ta det lika allvarligt. I skriften Personal, ekonomi och hälsa – om hur allting hör ihop skärskådas den drömmen. Slutsatsen är att siffror faktiskt kan spela mycket stor roll, men att det oftast inte räcker bara med det.
I skriften presenteras de åtta projekten och man summerar vad som kom ut av hela programmet ”Personalekonomi och hälsobokslut – styrning av hälsa i arbetslivet på organisationsnivå” Flera av projekten har lett till konkreta resultat. Ett exempel är SSAB i Oxelösund som hade stora problem med sjukskrivningar bland kvinnliga skiftarbetare. Nu har SSAB förstått att de måste ta hänsyn till att många av dem är ensamstående föräldrar. Det har bland annat lett till att det är tillåtet att träna på arbetstid. Men det var inte bara hälsoindex och nyckeltal som visade det, utan intervjuer med kvinnorna.
– När programmet startade fanns en övertro på siffrornas makt, säger Guy Ahonen, professor i personalekonomi, som satt med som expert i beredningsgruppen för programmet.
I projektet PRISMA konstateras också att det inte räcker med mätning. PRISMA har jobbat med att ta fram lärande nyckeltal, tal som visar samband mellan olika faktorer. Man har också visat att det krävs operativa chefer som är engagerade i dessa samband och att detta kommuniceras löpande till personalen, annars händer ingenting. Hennes & Mauritz är ett av företagen som använder PRISMA:s modell.
Paula Liukkonens forskning visar att personalredovisning ibland handlar om väldigt enkla samband, men som ofta försummas. Hon kallar det bemanningsekonomi. Många kommuner har inte kontroll över personalens totala frånvaro, alltså sjukskrivningar plus semester och föräldraledighet utan utgår bara från antalet tjänster när de planerar bemanning. Genom att ha en bättre överblick över personalens totala frånvaro kan fler få fasta heltidsjobb. Det ger trygghet för individerna och kommunerna slipper ständigt jaga vikarier.
Ladda ner rapporten här (pdf)
Beställ rapporten som trycksak
AFA Försäkring anslog våren 2005 medel till ett pilotprojekt för att studera av arbetsmiljö- och hälsoeffekterna av stormen i södra Sverige. Under 2005 orsakade arbetet med den stormskadade skogen totalt 9 dödsfall och 141 arbetsolyckor enligt anmälningar till Arbetsmiljöverket.
I slutrapporten ”Gudrun – och sedan? Arbetsmiljö i stormskogen 2005” konstateras att merparten av olyckorna var förknippade med manuellt arbete och användning av motorsåg. Förutom riskerna i det manuella arbetet kan olyckor också orsakas av bland annat bristande kompetens och riskmedvetenhet samt risker på grund av att man arbetar nära skogsmaskiner.
Speciellt framhålls att rotkapning - att skilja stammen från stubben med motorsåg - var vanligt förekommande och även det klart farligaste momentet. Mekanisering av rotkapningsarbetet är den enskilt viktigaste åtgärden för att få ner antalet olycksfall i framtiden, enligt slutrapporten. Individuell träning och utbildning i de särskilda förhållanden som råder i en stormdrabbad skog är också viktigt. Dessutom krävs en fortsatt dokumentation av erfarenheterna av stormarbetet och ett aktivt arbetsmiljöarbete.
Ladda ner rapporten här (pdf)
Folke Bohlin
projektledare (SkogD) Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, 018-673521
Forskaren Marianne Törner följde byggnationen av Götatunneln i Göteborg.I slutrapporten ”Riskhantering i stora byggprojekt med komplex organisation. Säkerhetsklimat och säkerhetskultur som utgångspunkt för förebyggande av arbetsolyckor” av Marianne Törner, Arbetslivsinstitutet Väst , redovisas bland annat följande: Resultat av studien bekräftar tidigare teorier och praxis om att ledningen har stor betydelse för förebyggande av olyckor och tillbud på stora byggarbetsplatser.
Projektresultat visar att när det finns ett gott säkerhetsklimat och stödjande psykologiskt klimat på arbetsplatsen så upplever anställda att de har en hög säkerhetskompetens och känner sig motiverade att upprätthålla en gott säkerhetsbeteende.
Tillräckligt med resurser (avser säker utrustning, personlig skyddsutrustning och tid för arbetsuppgifter) samt bra rutiner, ordning och reda samt kontroll av säkerhet har också stor betydelse. Det fanns väl utvecklade system för säkerhetsarbete hos huvudentreprenörerna i studien men det fanns brister i säkerhetsarbetet i samverkan med underentreprenörerna.
Ladda ner rapporten här (pdf)
Marianne Törner
Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademien, Göteborgs Universitet, 031-786 0000
Det går att hitta tekniska åtgärder som kan minska halterna av mjöldamm i bagerierna. Problemet är att dessa är dyra och att åtgärderna inte används av personalen.
I rapporten ”Åtgärder för att minska exponering av mjöldamm i små och medelstora bagerier”av Bengt Christensson, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, redovisas åtgärder som kan fungera till en rimlig kostnad. Det kan gälla lock på blandare vid degberedning, hur tilluft och frånluft ska vara installerad, bästa städmetoderna för att undvika exponering av mjöldamm med mera.
Ladda ner rapporten (pdf)
Bengt Christensson
IVL Svenska Miljöinstitutet, 08-59856364